Prenumerera
Annons
Debatt

SSU: LUF försvarar gammal misslyckad politik 

Sänkta krav är kortsiktigt, verklighetsfrånvänt och slappt, skriver Philip Botström och Linus Glanzelius, SSU
Sänkta krav är kortsiktigt, verklighetsfrånvänt och slappt, skriver Philip Botström och Linus Glanzelius, SSUFoto: SSU
16 april 2018 kl. 07:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Philip Botström
Förbundsordförande SSU
Linus Glanzelius
Förbundsstyrelseledamot SSU

Liberala ungdomsförbundet replikerar vår artikel där vi kritiserar förslaget om tvåårigt yrkesprogram utan högskolebehörighet och menar att det är “ofattbart att vi vill stöpa alla elever i samma mall”. Det är en mycket märklig kritik. Alla, oavsett bakgrund, ska ges möjlighet att vara demokratiska samhällsmedborgare och stå rustade för en allt mer kunskapsintensiv arbetsmarknad.  

Borgerligheten vill sänka målen

Det är just jämlikheten som borgerligheten ifrågasätter. Eftersom att för få elever klarar målen i skolan är det väl bättre att sänka målen, menar de. Måste verkligen en målare kunna engelska? Måste en undersköterska kunna något om andra världskriget? Varför ska någon som jobbar i kassan på ICA kunna mer matematik än plus och minus? 

Ifrågasätter ungas rätt till kunskap

Förslaget om sänkta krav avslöjar något om högerns människosyn. För det är inte bara så att deras förslag om kortare yrkesprogram skapar återvändsgränder för unga; förslaget ifrågasätter alla ungas jämlika rätt till kunskap. Vissa är skoltrötta — varför ska dom behöva plugga, undrar högern. Att slippa plugga är tydligen den högsta formen av frihet. Att det får konsekvenser resten av livet är ditt eget problem: det är ju ditt val. 
Samtidigt väljer eleverna bort Björklunds yrkesprogram. När högern avskaffade högskolebehörigheten som norm för yrkesprogrammen fick det tydliga effekter; sedan 2011 har antalet elever som går yrkesprogram minskat med en tredjedel. Och frågar man eleverna varför de väljer bort yrkesprogrammen svarar 51 % att det är för att de vill garanteras högskolebehörighet. Det är uppenbart att eleverna inte vill stänga några dörrar till vidare utbildning.  

Kortsiktigt, verklighetsfrånvänt och slappt

Det är ärligt talat svårt att förstå varför förslaget ens är aktuellt. Men konflikten i svensk utbildningspolitik är glasklar. 

Varför vill då borgerligheten kapa ett år från yrkesprogrammen och stänga dörren för vidare studier? Om målet är att få fler att plugga yrkesprogram borde lösningen självklart vara att hålla dörrarna till högre utbildning öppna — men det är just denna dörr som borgerligheten vill stänga. Snacka om logiskt felsteg. Om målet är att minska avhoppen och få fler elever med tuffa förutsättningar att klara gymnasiet borde ju lösningen vara att fördela resurser mellan skolor mer rättvist, minska skolsegregationen och skapa lugn och ro i alla klassrum — så att alla får förutsättningar att klara sig. Sänkta krav är kortsiktigt, verklighetsfrånvänt och slappt.  

Konflikten är glasklar 

Det är ärligt talat svårt att förstå varför förslaget ens är aktuellt. Men konflikten i svensk utbildningspolitik är glasklar. För oss socialdemokrater går satsningar på kunskap och likvärdighet — oavsett vilket program du vill läsa — före sänkta kunskapskrav, stora skattesänkningar och fri vinstjakt.  

Tags
Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026