Debatt

SSU: Tvåårigt yrkesprogram cementerar klasskillnader

DEBATT. Sänkta ambitioner som tvååriga yrkesprogram är fel väg att gå för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden, anser Philip Botström, förbundsordförande SSU, och Linus Glanzelius, förbundsstyrelseledamot SSU. 

Elever runt om i Sverige valde aktivt bort yrkesprogrammen när Jan Björklund tog bort högskolebehörigheten, skriver Philip Boström, förbundsordförande SSU, och Linus Glanzelius, förbundsstyrelseledamot SSU. 
Elever runt om i Sverige valde aktivt bort yrkesprogrammen när Jan Björklund tog bort högskolebehörigheten, skriver Philip Boström, förbundsordförande SSU, och Linus Glanzelius, förbundsstyrelseledamot SSU. Foto: SSU
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Av: Philip Botström
Förbundsordförande SSU
Linus Glanzelius 
Förbundsstyrelseledamot SSU
 
På tisdagen meddelade de borgerliga partierna att de vill införa tvååriga yrkesprogram utan högskolebehörighet. Högerns förslag begränsar ungas frihet och deras chanser på framtidens arbetsmarknad. SSU och Socialdemokraterna har högre ambitioner för Sveriges elever än så. 

Alla unga har rätt till kunskaper

Alla kan inte bli akademiker, säger högern för att motivera tvåårigt yrkesprogram. Med ett sådant resonemang hade vi haft kvar sexårig folkskola, där endast några få gick vidare till realskola - istället för grund- och gymnasieskola för alla. Vi frågar oss varför Moderaterna och resten av högern inte vill att arbetarklassens barn ska lära sig matematik, svenska eller samhällskunskap? Varför ska inte alla unga kunna stå redo för en arbetsmarknad som kräver allt högre kunskaper?

Klassamhället ska brytas i klassrummet. Men idag avgör ens föräldrars utbildningsbakgrund ens chanser att lyckas i skolan. Bland gymnasieeleverna med lågutbildade föräldrar är det färre än hälften som klarar av att ta en gymnasieexamen inom tre år.

Sänkt kunskap är inte lösningen

Högerns förslag cementerar klasskillnaderna i klassrummet. De menar att lösningen på den växande ojämlikheten är att sänka kunskapskraven. Men SSU tror inte att sänkta krav är lösningen. Tvärtom. Kunskapskraven i samhället och på arbetsmarknaden höjs. Därför behövs fler lärare - och mer pengar till skolan så att alla elever kan få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. Inte sänkt skatt eller mindre kunskap.

Gymnasieskolan ska öppna dörrar

SSU står på elevernas sida. Elever runt om i Sverige valde aktivt bort yrkesprogrammen när Jan Björklund tog bort högskolebehörigheten. Söktrycket till yrkesprogrammen har minskat med en tredjedel. Detta trots att arbetsmarknaden och näringslivet skriker efter utbildad arbetskraft.

Högerns förslag cementerar klasskillnaderna i klassrummet.

Vi vill därför att alla gymnasieprogram ska vara tre år. Alla program – oavsett inriktning – ska ge möjlighet att studera vidare på högskolan. Poängen är inte att alla måste bli akademiker. Men valen du gör när du är 15 år ska inte hindra dig resten av livet. Alla elever ska gå klart gymnasiet – därför driver vi att gymnasiet ska vara obligatorisk fram tills man fyller 18 år. Gymnasieskolan ska öppna dörrar, inte stänga dem.

Sänkta ambitioner är fel väg

SSU har länge krävt att yrkesförberedande program ska ge högskolebehörighet. Regeringen har föreslagit högskolebehörighet som norm för alla yrkesprogram – men högern är emot. Detta trots att Moderaterna tidigare velat att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet.

Den svenska skolan har många utmaningar. Att skära ner yrkesprogrammen till två år är inte lösningen på några av de problemen. Med högerns utbildningspolitik riskerar elever att kastas tillbaka i tiden. Att möta framtiden med sänkta ambitioner är fel väg att gå. Vi vill ha treårigt gymnasium och kunskap till alla, inte bara de få.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00