Skolkoncernerna måste sluta använda oss lärare som slagträ i debatten

Det är fullt möjligt att som lärare hålla med sin vd när denne i en debattartikeln hänvisar till att lärare på friskolor skulle vara mer nöjda än lärare på kommunala skolor. Yrkesverksamma lärare inom vinstdrivna aktieskolbolag har givetvis rätt till en egen uppfattning i frågan. Det är också möjligt att man inte alls håller med. Kanske utifrån sin egen arbetssituation. Eller utifrån att påståendet är ett eko från Ulla Hamiltons tid som vd för Friskolornas Riksförbund, friskolornas tidigare branschorganisation.

Påståendet om den högre upplevda nöjdheten bland anställda inom friskolor källhänvisades då till Skolinspektionens skolenkät 2024. Skolinspektionen gör inte själv någon jämförelse eller analys mellan olika typer av huvudmän kring personalens nöjdhet. För den som tar sig tid att sätta sig in i det omfattande data-underlaget går det att se att lärare i aktiebolag ger sina skolor lite högre omdöme än deras motsvarigheter inom kommunala skolverksamheter. Däremot är det tvärtom på aktiebolagsskolor inom gymnasiet där gymnasielärare på 14 av 16 mätpunkter ger ett lägre omdöme än genomsnittet. På resterande två punkter ges aktiebolagen samma omdöme som genomsnittet.

Kommer alltid finnas behov av lärare

Det är rimligt att erinra sig om andra sammanhang när skillnader mellan olika skoldriftsformer redogörs. Exempelvis konstaterar Universitetskanslersämbetets rapport från 2024, ”Till högskolan från gymnasieskolan” att elever som gått gymnasieskolan i friskolor presterar sämre i högskolan eller universitetet än elever som gått i kommunala skolor. Dessutom dras vinstdrivna friskolors utfall sammanlagt upp av att idéburna friskolor får bättre resultat samtidigt som aktiebolagsskolorna får lägst resultat.

Lärare har likafullt rätt att betrakta sin sysselsättning som allt annat än idealistisk och anse att arbetsmarknaden styrs av flera andra faktorer än total valfrihet.

Våra vd:ar pekar på att kritik mot aktiebolagsskolor och krav på regleringar i förlängningen skulle kunna leda till att friskolor läggs ner; våra arbetsplatser kanske inte skulle finnas kvar. Det är rimligt att en del lärare oroas av detta. Det är dock lika rimligt att konstatera att det kommer finnas ett fortsatt behov av utbildning och av behöriga lärare i Sverige och att det behovet inte påverkas av driftsformsregleringar eller omfattningen av aktiebolagsskolor överhuvudtaget.

”Ärade verkställande direktörer”

Academedia, Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan utrycker att det är ”en valfrihetsrevolution” och ”ett privilegium” att få arbeta på en friskola. Men lärare har likafullt rätt att betrakta sin sysselsättning som allt annat än idealistisk och anse att arbetsmarknaden styrs av flera andra faktorer än total valfrihet.

Sammanfattningsvis, lärare på aktiebolagsskolor får som sagt ha vilka åsikter de vill. Det är därför inte osannolikt att en del har en annan åsikt än den som de verkställande direktörerna från de största vindrivande skolkoncerner vill pålägga oss. Så ärade verkställande direktörer – framför gärna era perspektiv och era åsikter. Men använd inte oss, er personal, som kollektivt slagträ eller intäkt. Låt oss framföra de åsikter vi själva vill.