IES, Academedia och Kunskapsskolan: Därför behöver Sverige våra skolor

När friskolereformen infördes för drygt 30 år sedan fanns en vision om ökad mångfald och valfrihet inom skolan. Skolor med olika pedagogiska inriktningar och profiler skulle få växa fram, utmana och inspirera till utveckling. Det fanns en utbredd efterfrågan på alternativ och en stark längtan hos människor efter att själva få välja den skola man bedömde passade ens barn bäst.

Valfriheten tas för given

I dag går 417 000 barn och elever i fristående förskolor och skolor. Genom åren har flera miljoner svenskar arbetat eller gått i en friskola eller valt en friskola för sina barn. Det blev en valfrihetsrevolution som gav människor mer makt över sina liv – ett privilegium som innan dess bara gällde familjer som hade råd att betala för privatskolor.

Idén om ökad mångfald och valfrihet i svensk skola har i allra högsta grad förverkligats och i dag tar de flesta den för given. Trots detta pågår ständigt en debatt om friskolornas framtid.

Det finns nu krafter, både i den allmänna skoldebatten och inom politiken, som menar att det inte alls blev som det var tänkt och att det är dags att rulla tillbaka bandet. Makten ska tillbaka från medborgarnas köksbord till byråkraternas skrivbord. Mångfalden som garanteras av friskolorna riskerar därmed att minska.

Storskalighet ger kraft

Många kanske såg framför sig att friskolesektorn skulle vara småskalig och utgöras av mindre föräldrakooperativ och stiftelser. De som kritiserar friskolornas utveckling argumenterar återkommande för att den ursprungliga visionen inte infriades – eftersom utbildningsföretag som de vi representerar vuxit sig stora.

Vi bidrar till att det lokala utbudet av olika skolor ökar och det är det som skapar verklig valfrihet i hela Sverige, för alla.

Men det är kraften i storskaligheten som har skapat mångfalden och således garanterat valfrihet för det stora flertalet. Vi har drivit på utvecklingen genom att erbjuda elever utbildningar som under många år haft hög kvalitet och varit uppskattade. Vi har inte gått från att ha ett fåtal skolor till flera hundra över en natt – det är ett resultat av att familjer i flera decennier har varit nöjda och gett oss förtroendet att utbilda deras barn.

Åtta av tio friskoleelever går i dag i en skola som drivs av ett aktiebolag. Det är med andra ord lätt att räkna ut hur mångfalden av skolor och valfriheten för elever hade sett ut utan vår drivkraft att göra bra och uppskattade skolor tillgängliga för fler. Vi bidrar till att det lokala utbudet av olika skolor ökar och det är det som skapar verklig valfrihet i hela Sverige, för alla.

Få bort oseriösa aktörer

Visst finns det problem i dagens skolsystem som behöver åtgärdas och vi välkomnar den omstart som Almega utbildning har lanserat för landets friskolor. Branschen talar nu med en mer enad och tydligare röst än tidigare om behovet av att få bort oseriösa aktörer och säkerställa att friskolor bidrar till att förbättra hela den svenska skolan.

För att familjer även i framtiden ska ha tillgång till ett brett utbud av skolor med hög kvalitet är det viktigt att:

• nya lagar och regler inte slår undan benen även för välskötta och populära verksamheter. Dessa utgör en överväldigande majoritet av landets drygt 1 300 friskolor.
• den som vill driva en friskola under branschens gemensamma etiska riktlinjer aldrig ska kunna tumma på vare sig kvalitet eller etik. Vi ska vara föredömen och fortsätta att erbjuda utbildning som gynnar alla – inklusive Sveriges kommuner.
• det nya skolpengssystemet blir transparent, rättvist och förutsägbart. Skolor som tar ett större ansvar ska självklart kompenseras för det, men elever ska inte ges olika resurser beroende på om de väljer en kommunal eller fristående skola.

Vi är övertygade om att det finns kloka vägar framåt, där bra skolor ges förutsättningar att utvecklas och fortsätta ge elever bra undervisning, samtidigt som de brister som finns hanteras med pricksäkra åtgärder.