Makten över skolan ska tillbaka till de svenska väljarna

IES huvudägare är ett riskkapitalbolag registrerat i Luxemburg och Academedia ägs till mer än 60 procent av utländska investeringsfonder. Kunskapsskolan ägs av moderatkopplad entreprenör som först använde sin lobbyfirma för att sälja in friskolereformen, sedan startade en expansiv skolkoncern och nu använder sin lobbyfirma för att försvara rätten att ta ut vinst.

Ju högre andel elever som går i aktiebolagsdrivna förskolor och skolor, desto svårare blir det för politiker att genomföra reformer som påverkar de vinstdrivande skolornas verksamhet. Ett aktuellt exempel är förslaget att offentlighetsprincipen ska gälla även för friskolor. Skolkoncernernas intresseorganisation Almega motsätter sig detta. I stället vill deras förbundsdirektör att offentlighetsprincipen slutar gälla i kommunala skolor.

Valfrihet kan inte vara den viktigaste variabeln

Marknadsekonomiska incitament har tjänat oss väl inom många andra områden, men valfrihet (i praktiken ”önskefrihet” eftersom utbudet alltid kommer att vara begränsat) kan inte vara den viktigaste variabeln i ett lands utbildningssystem. En elevs rätt till en bra utbildning får aldrig inskränkas av att en annan elev gör ett aktivt val. Så är det i dag och så kommer det att vara så länge förskolan och skolan befinner sig på en marknad.

Uppfattningen att valfriheten behöver minska är således inte detsamma som att vara emot principen att välja.

Att återreglera en offentligt finansierad sektor är mycket mer komplicerat än att avreglera den, men andelen elever i fristående verksamheter måste minska om vi vill tillbaka till ett skolsystem som håller ihop.

Ingen plats för utländska riskkapitalbolag

Det stämmer förstås, som debattörerna skriver, att deras skolor bidrar till ökad valfrihet. Jag anser inte att det finns en plats för utländska riskkapitalbolag i ett kommande skolsystem, men det behöver finnas möjlighet för elever och föräldrar att önska skola och således alternativ att välja mellan. Det finns skolor som drivs av en annan idé än vinstsyfte som kan erbjuda en viss grad av valfrihet i skolsystemet.

Uppfattningen att valfriheten behöver minska är således inte detsamma som att vara emot principen att välja. Det här hindrar dock inte försvarare av nuvarande skolsystem att använda retoriken att den som vill genomföra begränsningar av valfriheten är emot all valfrihet. Valfrihet är en variabel i skolsystemet men graden av valfrihet kan röra sig längs en skala, det är inte antingen noll valfrihet eller maximal valfrihet.

Lärartätheten är lägre på koncernskolorna

IES, Academedia och Kunskapsskolan skriver avslutningsvis att elever inte ska ges olika resurser beroende på om de väljer en kommunal eller fristående skola. Här är vi överens. Utöver att resurser även måste fördelas enligt socioekonomiska variabler och kommunerna ersättas för sitt större ansvar ska de resurser som följer med eleverna in i klassrummet inte skilja mellan kommunala och fristående skolor.

Men så är det ju inte i dag. Lärartätheten är lägre i IES, Academedias och Kunskapsskolans skolor. I stället lägger man skolpeng på vinst som IES och Academedia betalar ut i aktieutdelning. Ingen lag tvingar skolbolagen att dela ut vinst, det är de utländska aktieägarna som kräver det. Skolkoncernerna behöver därför inte vänta på ny lagstiftning för att deras elever ska få mer resurser i klassrummet. De kan börja redan nu genom att använda alla pengar de får!