SFS: Dolda kostnader tvingar studenter att hoppa av

DEBATT. Merkostnader vid praktik hindrar många studenter inom bland annat vårdutbildningar från att avsluta studierna. Politikerna måste titta på utbildningsvillkoren om vi ska kunna lösa välfärdens kompetensbrist, skriver Matilda Strömberg, SFS.

Matilda Strömberg
Ordförande, Sveriges förenade studentkårer (SFS)

I Sverige är avsikten med den offentligt finansierade högre utbildningen att alla som är behöriga, oavsett ekonomi eller socioekonomisk bakgrund, ska ha möjlighet att läsa på universitet eller högskola. I verkligheten innehåller dock utbildningsväsendet dolda kostnader som utgör hinder för vissa att hoppa på eller slutföra en utbildning, särskilt inom utbildningar kopplade till välfärden.

Sveriges förenade studentkårer vill därför att studenters kostnad för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) avskaffas för att komma till bukt med kompetensbristen inom välfärden och ge alla lika möjligheter att studera.

Utan full ersättning

Det är inte ovanligt att studenter får betala ur egen ficka för merkostnader i samband med praktik, eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som det heter inom bland annat läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och lärarprogrammet. En ny rapport från Sveriges förenade studentkårer (SFS) visar att majoriteten av de undersökta programmen inte ger studenterna full ersättning för merkostnader i samband med VFU.

Dubba boendekostnader

Problemet med merkostnader uppstår ofta på grund av att lärosätena har svårt att hitta tillräckligt med praktikplatser nära campusorten, i synnerhet med pedagogiskt utbildade handledare. Detta gör att vissa studenter får en placering på sådant avstånd att de behöver betala dyra pendlingskostnader eller skaffa ett tillfälligt boende där.

Om studenten inte lyckas hyra ut sitt vanliga boende under de veckor det handlar om får studenten ofta betala dubbla boendekostnader, vilket förvärrar situationen för en redan ansträngd studentekonomi.

Oacceptabelt

Om inte praktikplatsen ersätter studenten ekonomiskt kan studenter antingen söka merkostnadslån hos CSN eller söka pengar från lärosätet. SFS rapport visar dock att det är mycket få studenter som kvalificerar sig till att få merkostnadslån, och att de studenter som får ekonomiskt stöd sällan ersätts för hela kostnaden.

I en anmälan till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) uppgav en student att hen tvingats betala 24 000 kronor ur egen ficka för sin VFU, medan studiekamraterna i vissa fall inte ens kom upp i en femtedel av samma summa vid avslutad utbildning. SFS anser att det är oacceptabelt att det råder så olika villkor i Sverige.

Tvingas ta paus

Som ordförande för Sveriges förenade studentkårer har jag mottagit berättelser av studentkårer under åren om studenter som tvekar att läsa dessa utbildningar eller som hoppat av under pågående utbildning då praktiken inneburit oförutsedda utgifter som man inte haft råd med.

Denna bild bekräftas bland annat av en tidigare undersökning av Umeå medicinska studentkår där 23 procent av studenterna i undersökningen uppgav att de övervägt att hoppa av utbildningen på grund av kostnader i samband med VFU.

Ett parallellt problem, som bland annat tas upp i tidningen Vårdfokus, är situationer då det funnits för få VFU-platser, och studenter tvingats ta paus från sjuksköterskeprogrammet.

Förbättra villkoren

De studenter som valt att läsa sin utbildning på distans, till exempel personer med småbarn som bor i glesbygd, har även de stött på problem i samband med VFU.

Förra året uppgav ett antal distansstudenter inskrivna vid Umeå universitet att de blivit lovade att få göra VFU på sin hemort, men sedan nekats detta och därmed tvingats hoppa av utbildningen. Utbildningsvillkoren för VFU-studenter måste förbättras både vad gäller kostnader och villkor, menar SFS.

Bredda perspektivet

Vi vill att kostnaderna helt avskaffas för VFU-studenter genom att ett VFU-bidrag införs eller att lärosätet görs skyldigt att betala. Självklart behövs bättre löner och anställningsvillkor för att göra vissa utbildningar mer attraktiva, men politiker måste bredda perspektivet och även titta på utbildningsvillkoren om vi ska råda bot på den rådande kompetensbristen inom välfärden.

Totalt berörs nämligen nästintill hälften av Sveriges studenter av de villkor som gäller för VFU, vilket är en betydande del av studentpopulationen.

Möjligt för alla

Om politiker menar allvar med viljan att råda bot på bristen på utbildad vårdpersonal, lärare och andra samhällsbärande yrken måste de börja med att göra det möjligt för alla som är behöriga att kunna påbörja och slutföra sin utbildning.

Studenterna ska inte behöva betala priset för ett ofullständigt utbildningssystem, ersätt studenterna för de verkliga kostnaderna av VFU.

Forrige artikel "Ungdomsförbund spelar i en egen liga" Næste artikel Debatt: Glöm inte föräldrarna till ungdomar med funktionsnedsättning Debatt: Glöm inte föräldrarna till ungdomar med funktionsnedsättning