Debatt

Sedan skolhälsovården övergavs råder rysk roulette med barns hälsa

Tidigare var skolhälsovården ett heltäckande skyddsnät och en trygghet för svenska familjer. I dag har den monterats ner, menar Sophie Ekman Wretlind, medicine hedersdoktor Karolinska institutet och skolöverläkare emerita.

Barnens själ och deras psykiska och fysiska välbefinnande måste vårdas som en skör blomma under skoltiden, skriver debattören.
Barnens själ och deras psykiska och fysiska välbefinnande måste vårdas som en skör blomma under skoltiden, skriver debattören.Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det svenska samhället tycks stå lamslaget och ingen verkar förstå varför kriminalitet kryper ner i åldrarna och utanförskapet ökar i samhället. Svaret är enkelt. Om man känslomässigt överger ett barn kan barnet aldrig få tilltron till någon vuxen och än mindre till samhället.

Skolsköterskorna saknas

Barn som blir övergivna känslomässigt drabbas extra hårt psykiskt om de därtill har en medfödd genetisk ökad känslighet. Sårbarhet ökar också hos barn som lever i dysfunktionella familjer eller har upplevt traumatiska händelser i sitt liv. Barnets känslospröt vibrerar av oro och osäkerhet och behovet av att bli sedd blir extra stort.

Men inte en gång i samhällsdebatten de senaste tio åren har jag hört rop från politiker eller beslutsfattare som kräver att vi behöver återfå skolsköterskor i alla skolor och skolläkare. Vi hör rop på mer socialtjänst och mer polis, men aldrig rop på fler skolsköterskor och skolläkare. Fast de stod för första linjens vård och var som ett BUP.

Tidigare var skolhälsovården ett heltäckande skyddsnät och en trygghet för svenska familjer. Det var lika för alla barn, oavsett etnicitet eller socialgrupp. I skolhälsovården diskuterades allt från psykosociala och medicinska problem utöver att det skrevs remisser.

Barn behöver ett heltäckande skyddsnät

Lika viktigt var att man hade respekt och förståelse för att föräldrar från olika delar av världen kan ha svårigheter att förstå det svenska samhället. En god dialog påbörjades i skolhälsovården och då sekretess råder gick det att skapa lugn och förtroende för det svenska samhällssystemet. Då förtroende etablerades i skolhälsovården med föräldrar och barn gick det lätt att överföra sekretessbelagd information vidare till elevhälsa, BUP, socialtjänst, LSS. Det skapades ett tryggt nätverk som fungerade.

Det fanns också ett annat forum för föräldrar som hade tung problematik och kom i kläm. Det kallades BUS, Barn och Ungdomar som faller mellan Stolarna. Här skapades insatser för de familjer som föll utanför ramarna i den svenska skolan. I BUS ingick skolhälsovården, rektor, skola, barn-och utbildningsförvaltning, socialtjänst, BUP, LSS och ibland även andra aktörer.

Varför har den trygga skolsköterskan försvunnit? Tidigare fanns det en i varenda skola i Sverige. Skolsköterskan var tidigare navet i en skola och stod för det heltäckande skyddsnätet som fångade in alla barn oavsett etnicitet och klasstillhörighet. Det fanns en i varenda skola, från den minsta byskolan. Varför tog man bort screening av alla barn av både skolläkare och skolsköterskor?

Skolhälsovård fanns från andra världskrigets slut i alla skolor i hela Sverige. Den var gratis och en naturlig del av skolan. Det innebar att alla barn fick reda på om de hade oupptäckta sjukdomar, funktionsnedsättningar eller andra svårigheter som krävde extra anpassning i skolan.

Rektorn ensamt ansvarig för barns hälsa

Med skolhälsovården och klassundersökningarna involverades föräldrarna aktivt i sina barns hälsa. Dessutom anmäldes alla barn som hade frånvaro till skolhälsovården. Om frånvaron varade mer än några dagar ringde skolsköterskan och möte med skolhälsovården anordnades inom en vecka för att bringa klarhet i barnets frånvaro.

Skollagen som infördes 2010 har haft en förödande effekt. Den har lett till att barn lämnas i sticket då det lagstadgade kravet på att alla skolor skulle ha skolsköterskor och skolläkare övergavs. I dag räcker det att barn får tillgång till elevhälsan, vilket i praktiken innebär rysk roulette med barns hälsa.

I dag är det rektorn som bestämmer tillgången till elevhälsan. Än mer märkligt är att skollagen låter rektorn ensam vara ansvarig för barns hälsa, fast vederbörande saknar medicinsk utbildning. Det finns alltså inte en skolöverläkare som delar ansvaret med rektorn för att trygga barns rätt till hälsa. Uppdraget ligger inte heller längre på socialdepartementet, utan under utbildningsdepartementet då vårduppdraget är borta ur elevhälsan.

Sjukdomar kunde upptäckas tidigt

Hur kan det vara möjligt att man avskaffade preventiv vård i skolan? Hur kan man undandra barns rätt att få sina sjukdomar och funktionsnedsättningar tidigt upptäckta i skolan? Vuxna har rätt till screening, men i många fall har barn sin sista läkarkontroll före två år ålder på BVC förnekas rätten att få reda på medicinska, motoriska och neurologiska utvecklingsavvikelser.

Hur kan man undandra barns rätt att få sina sjukdomar och funktionsnedsättningar tidigt upptäckta i skolan?

Barnens själ och deras psykiska och fysiska välbefinnande måste vårdas som en skör blomma under skoltiden. Varför överger vi då skolbarn fysiskt och psykiskt i den viktigaste tiden i ett barns liv, den från förskoletid till tonåring? Det går också emot barnkonventionen, som säger att alla barn och föräldrar har rätt få reda på barnets hälsotillstånd.

Finland har kvar skolhälsovård som är statligt styrd och ligger under primärvården. I Finland är barn trygga, lärare har hög status och barn presterar mycket bra i PISA-mätningar. Finland är dessutom hem till ett av världens lyckligaste folk. Kriminalitet och utanförskap som i Sverige existerar inte.

Följ Finlands exempel

Vi vill göra som Finland när det gäller Natoprocessen. Varför inte gällande barns rätt att tidigt bli sedda som just den unika person de är och bemötas av skolsköterska och skolläkare? Finland har 2 300 skolläkare medan motsvarande siffra i Sverige är en skolläkare per 10 000 barn.

Vi kan inte låta barn glida in i kriminalitet i ung ålder för att vi tog bort det statliga kravet på att det ska finnas skolsköterska och skolläkare i alla skolor och att det ska bedrivas preventiv vård i skolan. Tänk om alla skolor, friskolor som kommunala skolor, återfick kravet att alla skolor ska bedriva preventiv vård och vara första linjens vård. Då skulle samhällsansvaret fördelas bredare och diskussionen om vinsterna i välfärden skulle få en annan valör.

Alla barn förtjänar att få bli sedda under skoltiden.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00