Debatt

SCB: Fåtal utförare står för merparten av landets forskning inom AI

DEBATT. Hur används artificiell intelligens (AI) i näringslivet och offentlig sektor? Vi har nu kartlagt AI-utvecklingen i samhället och rapporten visar att ett fåtal utförare står för merparten av landets forskning och utveckling inom AI, skriver rapportförfattarna vid SCB. 

"AI kan användas till avancerad ansiktsigenkänning, automatisk översättning, beslutstöd, säkerhetssystem, trafikanalys, flödesoptimering och självlärande robotar."
"AI kan användas till avancerad ansiktsigenkänning, automatisk översättning, beslutstöd, säkerhetssystem, trafikanalys, flödesoptimering och självlärande robotar."Foto: Pixabay
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Agnes Norberg
Rapportförfattare, Statistiska centralbyrån (SCB)
Björn Forssell
Rapportförfattare, Statistiska centralbyrån (SCB)


AI finns inom en mängd olika områden i vår vardag. Den kan användas till avancerad ansiktsigenkänning, automatisk översättning, beslutsstöd, säkerhetssystem, trafikanalys, flödesoptimering och självlärande robotar.

Forskning och utveckling inom AI-området debatteras flitigt och väcker också en hel del tankar om framtiden. Tekniken kan förbättra våra liv på så många sätt och bidra till ökad konkurrenskraft. Samtidigt finns det utmaningar på nationell och internationell nivå. Frågor kring rättssäkerhet, jämställdhet och integritet återstår att lösa.

Vad statistiken visar

SCB:s rapport Artificiell intelligens i Sverige visar att ungefär 5,4 procent av företagen använde AI i någon form 2019. Det är främst större företag (250 anställda eller fler) som satsar på AI, ungefär 30 procent har använt det i sin verksamhet under 2019.

Sverige är det första OECD-landet som undersöker forskning och utveckling inom AI. 


Rapportförfattare, Statistiska centralbyrån (SCB)

Bland företagen är det vanligast att använda AI för att förbättra en existerande produkt eller tjänst. Den bransch som använder AI mest är informations- och kommunikationsverksamhet. 

Cirka 700 företag utförde egen forskning och utveckling inom AI under 2019. De totala kostnaderna och investeringarna uppgick till 6,7 miljarder kronor. En fjärdedel av de som arbetar med AI-FoU är kvinnor. Tio företag stod för 65 procent av näringslivets totala kostnader och investeringar för forskning och utveckling inom AI under 2019.

Det är inte enbart stora företag som satsar på AI. Sett till andelen av totala it-relaterade kostnader och investeringar spenderade de små företagen procentuellt sett mer av sina totala it-kostnader på AI.

Brist på kompetens 

Det finns flera hinder för ökad AI-användning i Sverige, enligt SCB:s rapport. Det kan handla om juridik, tekniska hinder och hinder kopplade till kompetens. Många företag och organisationer ser framför allt bristen på kompetens och utbildning bland personalen som ett stort hinder.

149 miljoner i offentliga sektorn

Ungefär 10,2 procent i offentlig sektor använde AI i någon form under 2019. Inom offentlig sektor används AI framför allt av regionerna. Fördelningen mellan de olika användningsområdena var mycket jämn. De vanligaste användningsområdena för AI inom offentlig sektor var att förbättra interna processer och en existerande produkt eller tjänst.

Offentliga sektorn hade utgifter på 149 miljoner kronor för AI-baserad hård- och mjukvara samt AI-baserade it-tjänster under 2019. Motsvarande siffra för företagen var 5,6 miljarder kronor.

Arbete för gemensamma riktlinjer 

Det är ganska ovanligt med jämförande internationell officiell statistik om användningen av AI. Sverige är det första OECD-landet som undersöker forskning och utveckling inom AI.

Japan, Danmark, Frankrike, Kanada och Sydkorea har de senaste åren genomfört undersökningar inom företagssektorn som handlar om användning av AI. Japan är det land där användningen av AI är mest utbredd inom företagssektorn, totalt 14,1 procent. I Frankrike används AI av 11 procent av företagen och i Danmark 6 procent. Skillnader mellan hur undersökningarna är uppbyggda, både i fråga om hur frågeformulären är utformade och hur AI definieras kan påverka jämförbarheten.

SCB deltar i internationellt arbete via OECD och Eurostat för att få fram gemensamma riktlinjer för framtagandet av AI-statistik.

Förhoppningsvis kan SCB:s rapport bidra med nya kunskaper om vilka insatser som behövs för att stärka den svenska konkurrenskraften genom ökad AI-användning och utveckling inom offentlig förvaltning.

Dokumentation

Läs rapporten här.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00