Prenumerera
Annons
Debatt

S och L har fel om konfessionella friskolor

I stället för att försöka förbjuda några av landets bäst fungerande skolor borde politiska par­tier uppmuntra skolmyndigheterna att ta vara på lärdomar från de kristna skolornas arbete, skriver debattörerna.
I stället för att försöka förbjuda några av landets bäst fungerande skolor borde politiska par­tier uppmuntra skolmyndigheterna att ta vara på lärdomar från de kristna skolornas arbete, skriver debattörerna.Foto: Claudio Bresciani/TT, Claudio Bresciani/TT
19 maj 2026 kl. 04:00

F

Se undertecknarna i rutan

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Sven Magnusson
Skolchef och utbildningskonsult
Hans Gabre
Skolledare och skolutvecklare
Per Ewert
Direktor Claphaminstitutet och fil. dr. i politisk historia

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går i år till val på att förbjuda skolor med konfessionell inriktning. Några av huvudargumenten är att dessa skolor skulle öka segregationen och utgöra riskmiljöer för våldsbejakande extremism, samt försvåra för måluppfyllelse och värdegrund. Några fakta till stöd för argumentationen har dock inte presenterats. Det är inte förvånande. Verkligheten är nämligen den rakt motsatta.

Kristna skolor fungerar bättre än kommunala

Politiska vägval ska bygga på fakta, inte fördomar. Därför har Claphaminstitutet tagit fram rapporten Kristna skolor – den verkliga bilden. Motståndet mot konfessionella skolor är i praktiken riktad just mot de kristna: av landets 53 konfessionella grundskolor är 50 kristna, två judiska och en muslimsk. Samtliga fem konfessionella gymnasieskolor är kristna. 

Rapporten bygger på offentlig statistik från Skolverket och Skolinspektionen. En slutsats är att de kristna skolorna visar sig ha en mycket blandad elevsammansättning gällande etnicitet, socioekonomiska förutsättningar och trosåskådning, där eleverna har en överraskande varierad religionsbakgrund.

Kunskapsresultaten är kanske den viktigaste integrationsfaktorn i svensk skola. Här står de kristna skolorna starkare än de kommunala. I årskurs 9 har kristna skolors elever högre meritvärde, större andel godkända betyg i alla ämnen samt bättre gymnasiebehörighet än elever i kommunala skolor. 

Även i de kristna gymnasieskolorna presterar eleverna bättre: nästan alla elever tar examen, och den genomsnittliga betygspoängen ligger över rikssnittet. Dessutom har elever med utländsk bakgrund i kristna skolor bättre betygsresultat än genomsnittet för riket.

Större trygghet och bättre studiero

De goda resultaten kan inte förklaras med en socioekonomiskt gynnad elevsammansättning. Kristna skolor har procentuellt fler elever med utländsk bakgrund, och föräldrarnas utbildningsnivå ligger i paritet med riksgenomsnittet. Skolor har väl integreran­de miljöer, goda kunskapsresultat och därtill en hög grad av social och kulturell blandning. Alltså raka motsatsen till de homogena eller exkluderande undervisningsmiljöer som S och L målar upp.

En faktabaserad analys visar att kristna skolor i centrala avseenden uppnår bättre resultat än kommunala skolor

Skolinspektionens elevenkäter i årskurs 8 och andra ring på gymnasiet pekar i samma riktning. De kristna skolornas elever upplever större trygghet, bättre studiero samt högre förtroende för att vuxna i skolan agerar vid kränkningar än vad elever upplever i kommunala skolan. Elevnöjdheten som helhet är högre i kristna skolor än genomsnittet för riket. Detta indikerar att skolorna lyckas bättre än riksgenomsnittet med att genomföra skolans värdegrundsuppdrag enligt de nationella läroplanerna.  

Konfessionella skolor är en självklarhet i Europa. I flera länder går majoriteten av eleverna i kristna skolor. I Sverige går endast 0,7 procent av eleverna i konfessionella grundskolor. Samtidigt har Sverige Europas mest restriktiva regelverk – krav som saknar motsvarighet i jämförbara länder.  

Lär av de kristna skolorna

Resultaten från de statliga skolmyndigheterna är entydiga och ska inte ignoreras i debatten. Kritikernas beskrivning av konfessionella skolor är felaktig, med argument som bygger mer på fördomar än på fakta. Förbudskrav mot konfessionella skolor är unikt i Europa och förekommer enbart i auktoritära stater. I en demokratisk stat är pluralism inom utbildningsväsendet en tillgång – inte ett hot. 

Socialdemokraternas och Liberalernas position hade varit lättare att ta på allvar om de varit sakligt grundade. En faktabaserad analys visar att kristna skolor i centrala avseenden uppnår bättre resultat än kommunala skolor. Samtidigt präglas elevsammansättningen av större mångfald än vad den allmänna debatten ger sken av.

I stället för att försöka förbjuda några av landets bäst fungerande skolor borde politiska par­tier uppmuntra skolmyndigheterna att ta vara på lärdomar från de kristna skolornas arbete. Då kan vi få ett bättre skolsystem som präglas av tolerans, goda kunskaper och trygghet inom ramen för vår gemensamma värdegrund.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026