Replik: Eleverna kommer drabbas om friskolorna får mer byråkrati

Med det sagt kan friskolor också bli bättre. Där är vi överens. Därför förespråkar Almega utbildning en insynslag som ger ökad transparens utan att göra byråkratin så omfattande att den slår mot elevernas undervisning.

Olskog menar att kostnaderna för att införa offentlighetsprincipen i friskolor inte är mycket att orda om. Men om man i detalj granskar Skolinformationsutredningens beräkningar ser man att spannet för tänkbara kostnader sträcker sig till uppemot fem procent av omsättningen för en medelstor fristående förskola och sju procent av omsättningen för en liten fristående förskola. Mot bakgrund av att rörelsemarginalen för friskolor i genomsnitt är 3,4 procent förstår man att det inte rör sig om kaffepengar.

Administrationen skulle öka

För en rektor på en liten friskola uppskattas arbetstiden för att hantera offentlighetsprincipen uppgå till drygt tio procent. Det motsvarar 220 timmar per år som rektorn inte kan ägna åt att lära känna sina elever och deras behov samt till att utveckla undervisningen.

För en rektor på en liten friskola uppskattas arbetstiden för att hantera offentlighetsprincipen uppgå till drygt tio procent.

Majoriteten av landets fristående skolor och förskolor är mycket små och saknar administrativ personal. De har, i motsats till kommunala skolor, inte heller tillgång till kommunernas centrala administrativa resurser. Det är dessa skolor som får bära den stora kostnaden. Och det är rektorerna som får sitta och diarieföra handlingar och sekretesspröva. I slutändan drabbar det deras elever.

Om utredningens beräkningar kan man dessutom konstatera att några räknefel, och en underskattning av vad det stora mediala intresset för friskolor innebär för arbetsbelastning, gör att kostnaderna sannolikt blir högre än vad utredningen räknar med.

Friskolor är underkompenserade

Den schablonmässiga ersättning som fristående skolor får för administrativa kostnader inbegriper inte offentlighetsprincipen. Redan i dag får kommunala skolor mer och friskolorna är alltså, som det är, underkompenserade. Enligt utredningens beräkningar kommer offentlighetsprincipen att ta mellan 33 och 77 procent av administrationsersättningen i anspråk. Reformen är helt ofinansierad – och lämnar notan till, enligt Skolinspektionen, ekonomiskt redan hårt belastade, små friskolor.

En insynslag kostar mindre och ger skolorna bättre framförhållning och förutsägbarhet. Oavsett vilken väg som regeringen väljer måste reformen finansieras fullt ut. Annars är risken överhängande att den ökade byråkratin går ut över eleverna och att kostnadsökningarna också gör att lärarna får stå tillbaka när krympande resurser ska prioriteras. Vare sig Sveriges elever eller Anna Olskogs medlemmar gynnas alltså av att skolan byråkratiseras ännu mer.