LR: Januariavtalet prövas – 475 miljoner räcker inte långt

Skolverket konstaterade nyligen att tre av tio lärare i grundskolan saknar behörighet och beskrev situationen som en ödesfråga. Lärarbristen är ett allvarligt hot mot regeringens stolta ambition om en kunskapsskola. Åtgärder måste därför sättas in omgående för att bryta utvecklingen. Om inte alla elever får möta behöriga och legitimerade lärare undergrävs rätten att utvecklas och lära sig för de elever som år efter år får hålla tillgodo med för ändamålet outbildad personal.

Ska läraryrket återigen bli attraktivt är förstås lönefrågan central men minst lika viktigt är åtgärder som minskar lärares arbetsbelastning. Läraryrket har fått vidkännas en tilltagande administrativ börda, en kringskuren akademisk frihet och en alltför vanlig brist på tillit från arbetsgivarna.

Öppna för andra yrkeskategorier

Det finns två helt avgörande förutsättningar för att lärare ska få en bättre arbetssituation. Lärarna måste på sikt blir fler och det arbete som lärare utför och som inte leder till att eleverna lär sig mer måste rensas bort. För de arbetsuppgifter som sedan återstår är vi öppna för att andra yrkeskategorier tar ett större ansvar.

Behövs 3,3 miljarder

Ett löfte från många partier i valrörelsen var att man skulle satsa på lärarassistenter för att avlasta lärarna. Lärarnas Riksförbund menar att en sådan satsning under vissa förutsättningar kan ha potential att förbättra lärarnas arbetsmiljö, minska deras arbetsbelastning och frigöra viktig tid för lärarnas för- och efterarbete av undervisningen. I vårbudgeten kommer den första leveransen med en satsning på 475 miljoner kronor. Det beräknas räcka till 3 000 lärarassistenter från höstterminen. Det innebär att regeringens första steg i satsningen på lärarassistenter innebär drygt en miljard räknat på ett helt år. Det är en bra början. Men ska satsningen räcka för att göra en verklig skillnad borde det handla om i storleksordningen en lärarassistent på tio lärare i grundskolan. Det innebär ca 8 600 lärarassistenter till en årlig kostnad av ca 3,3 miljarder.

Inte mer undervisningstid

Med den blygsamma inledning på 475 miljoner på lärarassistenter som regeringen föreslår i vårändringsbudgeten så återstår ca 3,5 miljarder.

Syftet med satsningen måste vara att skapa förutsättningar för lärarna att kunna fokusera på undervisningen och dess för- och efterarbete. Det måste ske utifrån lokala behov och i samverkan med lärarnas fackliga organisationer. De nya anställningarna får under inga förhållanden leda till att lärare åläggs ökad undervisningstid i form av fler klasser, grupper och lektioner. Lärarna måste istället få möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag.

Mentorer till högstadiet

Dessutom borde gymnasieskolan också kunna ta del av en motsvarande satsning. Där kan lärarna avlastas genom att stora delar av mentorskapet övertas av en ny yrkesgrupp. Denna modell är också fullt möjlig att införa på högstadiet. Det är ett arbete som kräver både lämplighet och mer kvalificerad kompetens. De som anlitas som mentorer bör ha en eftergymnasial utbildning med relevanta kunskaper och erfarenheter för uppdraget. Det kan till exempel handla om utbildning inom beteendevetenskap eller socialt arbete och med en mer gedigen påbyggnadsutbildning.

Enligt de beräkningar som Lärarnas Riksförbund gjort är behovet en mentor på 15 lärarheltidstjänster i gymnasieskolan. Det skulle innebära cirka 2 000 mentorer till en kostnad av en miljard kronor.

Det fattas miljarder

Det innebär en totalkostnad på ca 4 miljarder kronor. Med den blygsamma inledning på 475 miljoner på lärarassistenter som regeringen föreslår i vårändringsbudgeten återstår ca 3,5 miljarder. Med hänsyn till att lärarassistenter och mentorer kan ta viss tid att utbilda och anställa är det dock rimligt att upptrappningen sker stegvis.

Sluter ni upp?

Tyvärr har det också kommit oroande signaler om att de samarbetande partierna är beredda att också spara på utbildningsområdet. Det vore förödande om regeringen ger med ena handen och tar tillbaka med den andra. Den nya politiska kvartetten har alla skäl att leva upp till Januariavtalets löften. Innebär det att ni sluter upp på en lärarassistentsatsning som kan göra verklig skillnad?