Ledamot ger känga till skolkommissionen – "Vi landade fel"

Erik Blom blev ledamot i Skolkommissionen när han gick sista terminen på högstadiet. Han var då styrelseledamot i Sveriges Elevråd och skulle därför kunna representera eleverna i kommissionens arbete. Nu arbetar han med kommunikation hos Moderaterna. Han är glad för förtroendet, men ger en känga till slutbetänkandet. 

– Kommissionen hade ett väldigt stort uppdrag på väldigt kort tid. Men jag tycker att vi borde ha kommit längre när det gäller konkreta förslag. Vi pekade ut bra riktningar, men alldeles för lite konkreta förslag.  

– I den politiska verklighet som svensk skola befinner sig i nu, hade det behövts flera konkreta förslag som kan sjösättas av den nya regeringen, tillägger Erik Blom. 

Åsikt blev verklighet

Kommissionen bestod av ledamöter med väldigt lång erfarenhet av skolan. Trots sin ålder, upplevde Erik Blom att han fick gehör för sina åsikter hos de andra ledamöterna. 

– Jag var särskilt tydlig med det att elevernas har särskilt ansvar för studiero. Lärarna måste få större möjlighet att ingripa i situationer, säger Blom. 

Elevernas ansvar för studieron skrevs också in läroplanen efter de lämnat sitt slutbetänkande 

Den stora boven finns utanför skolan

Flera av kommissionens förslag var alla ledamöter i stort sett eniga om. Men när det gäller skolsegregationen fanns det en del reservationer i slutbetänkandet. Erik Blom opponerade sig mot skrivningen om att ersätta kösystem till skolor med lottning.

– Jag tycker att vi landade fel på det området, säger Blom.

Läs också: Forskare: Närhetsprincipen lamslår kommunerna

Istället vill han se ett aktivt (och obligatoriskt) skolval och tar upp Nacka kommun som haft det i flera år. Det är ett steg på vägen att bekämpa skolsegregationen. Men den stora boven är boendesegregationen, anser Erik Blom. För att stärka skolans kompensatoriska uppdrag, vill han även utöka undervisningstiden.

– De eleverna som inte har föräldrar som kan hjälpa dem hemma med studierna, kommer inte klara av skolan lika bra som elever med högutbildade föräldrar, säger Erik Blom.

Men det är beroende av att det finns lärare. Därför ser Blom ett stort behov av en reform så som Åstrands professionsprogram.

"Bidraget blev inte bra"

Han ville även att slutbetänkandet skulle innehålla skarpare förslag när det gäller elevhälsan. Men det är svårt att reglera någonting som ligger på huvudmännen. Förslagen som gavs i slutbetänkandet mynnade ut i ett riktat statsbidrag som fullt utbyggt är 6 miljarder årligen till huvudmän. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) ställde krav när han instiftade bidrag, det får endast gå till undervisning och elevhälsa.

– Konstruktionen av bidraget blev inte bra. Man gick in och pillade för mycket i vad huvudmännen ska göra med pengarna, säger Erik Blom.

Är inte detta ett steg i rätt riktning? 

– Jag tycker man borde kunna ha ett generellt bidrag till kommunerna. Sen har man särskilda lösningar som ska stötta upp de som har störst utmaningar. 

Läs också: Ernkrans (S): Rödgrön miljardreform lever farligt

Slutbetänkandet gav en riktning för svensk skola. Framöver behöver man titta närmare på alla förslag och ta ställning till dem, enligt Blom. Men han anser att flera förslag är realiserbara redan nu. 

– Jag tycker man kunde lagt fram en proposition igår om aktivt skolval. Men även rektors skyldighet att följa upp den garanterade undervisningstiden så att den följs. Det är de svaga eleverna som missgynnas av inställda lektioner, säger Erik Blom.