Lärarförbundet: Liberalernas tankevurpa gör att lärarnas tid slösas bort 

SLUTREPLIK. Det är inte tidigare betyg som skapar god undervisning, det är tiden lärarna har till att planera och följa upp. Den tiden riskerar att försvinna när kraven på ökade insatser runt bedömning höjs, skriver Johanna Jaara Åstrand och Leo Gerdén.

Johanna Jaara Åstrand
Förbundsordförande, Lärarförbundet
Leo Gerdén
Ordförande, Sveriges elevråd

Nej, Roger Haddad (L), forskningen understödjer inte dina och Liberalernas ideologiskt färgade teser om tidiga betyg. Haddad håller krampaktigt fast vid de försvinnande få studier som eventuellt kan stödja tesen att tidigare betyg ger bättre studieresultat. Trots att det på intet sätt är den samlade bilden.

De forskningsöversikter som gjorts visar på raka motsatsen. Till exempel finner varken Vetenskapsrådet, IVA, eller Skolforskningsinstitutet något stöd för att tidiga betyg ger bättre studieresultat i sina forskningsöversikter.

Pekar åt olika håll

Haddad åberopar också Skolverkets utvärdering av betyg för elever i årskurs sex. Notera att det handlar om en utvärdering av betyg i årskurs sex – inte för elever i årskurs fyra. Det går därför inte att dra slutsatser om betyg i årskurs fyra till följd av utvärderingen på det sätt som Haddad lättvindigt försöker göra.

Åberopandet av Skolverkets utvärdering haltar alltså redan där. Än mer haltande blir det, eftersom utvärderingen dessutom pekar på resultat åt lite olika håll. Det går inte ens att dra slutsatsen att betygen i årskurs sex haft den entydigt positiva effekt som Haddad framställer det som.

Problem att få stöd

Ett argument för att införa tidigare betyg har handlat om att det kan främja att stöd ges till eleverna i rätt tid. Skolverket visar i sin utvärdering om betygen i årskurs sex, att en övervägande majoritet av lärarna har haft kunskap och kompetens för att upptäcka elever i behov av stöd redan innan införandet av betygen och att denna andel inte har ändrats efter betygens införande.

Lärarna vet alltså redan vilka som behöver stöd. Problemet är att alldeles för få elever får stödet.

Inte ökat alls

När lärarna får svara på en enkätfråga om att upptäcka behovet av särskilt stöd, så uppger cirka 30 procent av lärarna att fler kan få stöd nu – även om majoriteten svarar att det inte skett någon förändring. Det låter ju ändå lite lovande, men ser man till registerdata visar det sig dessvärre att andelen elever med särskilt stöd inte ökat alls efter betygens införande.

Minska jämlikheten

Skolverkets enkätdata bland lärare pekar för all del också på att högpresterande elever kan motiveras av betygen. Detsamma gäller inte lika entydigt för lågpresterande elever. Flera lärare beskriver också i öppna kommentarer att de elever som har svårt att nå målen nu, genom införandet av betygen, riskerar att tappa motivation eller till och med ge upp.

Forskningen visar sedan länge på att tidigare betyg tenderar att påverka olika elevgrupper olika. Inte minst lågpresterande pojkar visar i vissa fall till och med på en negativ kunskapsutveckling på grund av betyg.

Att då införa betyg i ännu lägre åldrar, riskerar därför att ytterligare minska likvärdigheten och jämlikheten i den svenska skolan.

Minskar inte stress

Sänkningen till årskurs sex har heller inte lett till en minskning av elevernas stress. Enligt Skolverkets enkätstudie menar både lärare och elever tvärtom att den ökat. Skolverket kan inte påvisa att stressen skulle ha minskat i årskurs sju till nio, vilket anförts som ett syfte med att införa betyg från årskurs sex i stället för i årskurs åtta.

Haddads slutsats att en ytterligare sänkning till årskurs fyra mirakulöst skulle ge den önskade minskningen av stressen, finner såväl vi som forskningen osannolikt.

Goda studieresultat

Sedan flera år ser vi en tydlig trend med stigande psykiska ohälsa bland unga. Ökad stress är knappast ett bra bevis på att en skolreform varit lyckad. Frågan måste ställas om det är troligt att ökad stress verkligen främjar goda studieresultat på lång sikt?

Tankevurpa

Det börjar bli uppenbart att Liberalernas skolpolitik har fått alldeles för stor slagsida åt bedömningsdelen i skolans undervisning. Långt viktigare för god undervisning är att säkerställa lärarnas tid till att planera och följa upp undervisningen.

När kraven på ökade insatser runt bedömningen hela tiden höjs, så blir effekten att det går ut över tiden till planering och efterarbete. Det är just här Liberalerna begår sin tankevurpa.

Beslutskedja: Möjlighet till betyg från årskurs 4

13/12
2019
9/1
2020
28/1
2020
4/2
2020
6/2
2020
11/2
2020
19/2
2020
25/2
2020

Forrige artikel LR: Regeringens passivitet är ett svek mot våra ungdomar LR: Regeringens passivitet är ett svek mot våra ungdomar Næste artikel IQ Samhällsbyggnad: Öka budgeten och låt Sverige bli ett föregångsland IQ Samhällsbyggnad: Öka budgeten och låt Sverige bli ett föregångsland