– Det kan få konsekvensen att det blir rättsosäkert för eleverna, säger Magnus Frostenson, som skrivit rapporten, till Altinget.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur lärarlegitimationsreformen har påverkat gymnasieskolorna. Magnus Frostenson har undersökt ett urval av gymnasieskolor med enkäter och uppföljande intervjuer. Undersökningen visar att den stora andelen obehöriga lärare får stora konsekvenser för skolorna.

Skriver bara under

Att var fjärde skola låter rektor sätta betygen är en av konsekvenserna. Men rektorerna sätter inte betygen i praktiken, utan skriver bara under. ”Även om lösningen som sådan är enkel att tillgripa ses den som mycket rättsosäker”, skriver Frostenson och hänvisar till enkätsvaren.

Det är ännu vanligare att skolorna kringgår reglerna om att obehöriga lärare inte får sätta betyg genom att kollegor går in och sätter betygen. Nästan varannan skola löser betygsättning där läraren är obehörig på det sättet. Att någon annan än den som undervisar sätter betygen är tillåtet men var inte intentionen med legitimationsreformen.

Sju av tio skolledare på de undersökta gymnasieskolorna anger samtidigt att de har infört eller ska införa insatser för att höja kompetensen för att säkerställa ämnesmässig behörighet. Fyra av tio skolledare svarar att de gör eller kommer att göra insatser för att säkerställa pedagogisk behörighet.

Lärarlegitimationer är speciella 

Magnus Frostenson påpekar också att lärarlegitimationen är speciell jämfört med andra yrkesgrupper som exempelvis jurister och läkare.

– Där är yrkesgruppen med och definierar och sätter agendan för vad som är goda yrkeskunskaper säger Magnus Frostenson.

Han menar att för skolan har skolledarna och huvudmännen en stark roll i utformningen av behörigheten och att legitimationen i slutänden är statlig.

I rapporten skriver Frostenson att lärarlegitimationsreformen är ”dels en professionsstärkande reform, dels en reform som ger utomprofessionella aktörer relativt stort inflytande över den professionella verksamheten eller tillträdet till den”.

Samtidigt som behörighetskraven kan stärka lärarnas status blir konsekvensen, som att rektorer sätter betyg, att icke-lärare får ett ökat inflytande över lärarna.

Mer bestäms utanför professionen

Frostenson nämner också att vem som ska anställas och prioriteras vid fortbildning bestäms av skolledningarna, alltså aktörer utanför professionen.

”Styrning av professionen av utanförstående aktörer underminerar professionen som sådan och dess viktiga samhälleliga roll”, skriver Magnus Frostenson.

Sammantaget ställs skolorna inför stora organisatoriska konsekvenser till följd av reformen. Samtidigt går reformen extra trögt då handläggningstiderna på Skolverket kan var upp till 12 månader.

– Det har inneburit och innebär stora problem. Det beror dels på resursbrist på Skolverket, dels på oklarheter om behörighet, säger Magnus Frostenson.