Debatt

Lärarstudenter: Ge oss mer tid i klassrummet så vi kan lära oss hantverket på riktigt

Lärarstudenter behöver få vara mer i skolans vardag och vara ute i verksamheten i större utsträckning än i dag. Det menar Adam Kedert, ordförande Sveriges lärarstudenter.

Mycket behöver förändras för att lärarstudenter ska få ut mer av den verksamhetsförlagda utbildningen, menar debattören.
Mycket behöver förändras för att lärarstudenter ska få ut mer av den verksamhetsförlagda utbildningen, menar debattören.Foto: Privat
Adam Kedert
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är i dag den enskilt viktigaste delen i förskollärar- och lärarstudenters utbildning. Under de fleråriga utbildningarna ska 20 veckor ägnas till att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken och att förvärva sig hantverket, under handledning av en yrkesskicklig verksam lärare.

Altingets gratis nyhetsbrev

Studenter vill ta del av lärarvardagen

Att VFU:n är så central märks inte minst av det brinnande engagemang för utbildningsmomentet som finns hos förskollärar- och lärarstudenterna. Därför valde vi att skriva en rapport på temat. Rapporten ger flera glädjande besked. De flesta genomför sin första VFU-period tidigt i utbildningen och i rätt skolform. Sju av tio upplever den sammantagna VFU-upplevelsen som bra eller till och med mycket bra.

Det finns dock flera negativa erfarenheter och mycket som behöver förändras. Exempelvis är det många som upplever att deras VFU inte gav en fullständig bild av verkligheten. Man fick planera och genomföra undervisning, men inte ta del av verksamheten och lärarvardagen fullt ut.

Huvudfrågan var om alumner önskar att de hade fått mer VFU under sin utbildning. Majoriteten svarade ja, och de som studerar längre vill i högre grad ha mer VFU än de som studerar en kortare tid. Det är dock inte utan svårigheter att lägga till mer VFU i redan långa utbildningar. Frågan är också om det inte är bättre att fler tidigare kommer ut i yrket, än att man utökar VFU:n – både med hänsyn till den enskilda studenten som får högre studielån och den stora lärarbristen.

Mer tid i skolan behövs

En följdfråga blev vad man skulle ta bort till förmån för mer VFU.  En klar majoritet svarade att de hade velat se mer VFU på bekostad av den utbildningsvetenskapliga kärnans (UVK) omfattning. Detta är ett stort underkännande av det utbildningsmoment som ska ge den vetenskapliga grunden för yrket. Det gör den inte i dag. Samtidigt måste utbildningarna lägga en grund för framtida lärare att stå på.

Det finns ingen enkel eller enskild lösning för att komma till rätta med den verksamhetsförlagda utbildningen, eller förskollärar- och lärarutbildningarna som helhet. Det kräver ett paket med lösningar, som följs av finansiering för att förverkliga dem.

Till att börja med behöver VFU:n få en starkare koppling till den faktiska lärarvardagen. Fokuset ska vara på att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Det är kärnan i yrket. Men förskollärar- och lärarstudenten behöver även få vara en del av verksamheten i så stor utsträckning som möjligt.

Vi behöver dessutom mer tid ute i verksamheterna. Det är bevisligen svårt att utöka antalet veckor VFU, men all tid på förskolor och skolor behöver inte vara VFU. Tanken med införandet av VFU var att kopplingen mellan teori och praktik skulle stärkas. Den högskoleförlagda utbildningen skulle ge en grund att stå på, som sedan skulle omvandlas till praktiska färdigheter och erfarenheter. De 20 veckor som tillbringas på VFU gör sitt, men de räcker inte.

Integrera verksamhet och utbildning

Därför föreslår vi att man inför verksamhetsintegrerad utbildning (VIU) på förskollärar- och lärarutbildningarna. VIU ska vara ett komplement till både den högskoleförlagda och verksamhetsförlagda utbildningen och vara den verkliga bryggan mellan teori och praktik. VIU inkluderar exempelvis studiebesök, fältstudier och projektarbeten som ska genomföras på förskolor och skolor, inom ramen för högskoleförlagda kurserna.

Man fick planera och genomföra undervisning, men inte ta del av verksamheten och lärarvardagen fullt ut. 

Sist, men inte minst, behöver vi ett nationellt råd för förskollärar- och lärarutbildningarna (NRL). Rådet ska bestå av representanter för studenterna, professionen, lärosätena och politiken och vara rådgivande, agera remissinstans samt komma med riktlinjer och mål vid utveckling av förskollärar- och lärarutbildningarna. Politiken har sina forum för diskussion om utbildningarna och lärosätena har sina egna men det saknas en professionsanknytning och studentröst i sammanhanget.

Vår rapport visar vikten av den verksamhetsförlagda utbildningen, men resultaten är inte tillfredsställande nog. Sedan de nuvarande förskollärar- och lärarutbildningarna infördes 2011 har inga större reformer genomförts. Nu pågår dock en utredning med syfte att utveckla och förbättra utbildningarna. Behoven är stora, men lösningar finns.

Det är dags att lyssna på oss som faktiskt pluggar förskollärar- och lärarutbildningarna. För det är tillsammans som vi löser problemen.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00