Debatt

Förbättra förutsättningarna för idéburna skolor

Ledande politiker talar väl om idéburna skolor. Men steget från prat till åtgärder för att underlätta för idéburna aktörer har uteblivit. Det skriver företrädare för Famna, Stockholms stadsmission, Stadsmissionens skolstiftelse och Göteborgs räddningsmission.

”Om kommersiella skolor tjänar för mycket pengar beror det på att de möter för svag konkurrens.”
”Om kommersiella skolor tjänar för mycket pengar beror det på att de möter för svag konkurrens.”Foto: Alexander Olivera/TT
André Andersson
Emil Mattsson
Ulrika Stuart Hamilton
Åsa Paborn
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Efter trettio år verkar det äntligen växa fram en insikt hos både politiker och debattörer att friskolereformen inte fungerar som den var tänkt. Men få verkar ännu ha insett att det finns en enkel lösning på flera av de uppenbara problemen – nämligen att satsa på de idéburna friskolorna som kan och vill bli fler. Om Sverige i stället får fler idéburna skolor skulle vi för första gången få en konkurrens mellan skolor om det som är viktigt – vem som har den bästa kvaliteten i undervisningen.

Konkurrens om fel saker

När friskolereformen infördes 1992 var tanken att föräldrar och elever skulle få möjlighet att välja skola utifrån sina behov och intressen. Fler pedagogiska modeller skulle prövas, föräldrar och elever skulle få direkt inflytande över utvecklingen i sin skola och konkurrensen mellan skolorna skulle driva på utvecklingen mot högre kvalitet. Föräldrar och elever skulle välja de bästa skolorna och undvika de dåliga.

Tyvärr har konkurrensen på skolmarknaden alltför lite kommit att handla om just kvalitet i undervisningen. Det finns likheter mellan privata vinstdrivande skolor och icke vinstdrivande idéburna skolor: Både idéburna och kommersiella aktörer brukar vara snabba att agera när man ser en möjlighet. De är också oftast mindre byråkratiska och låter lokala ledare agera inom givna ramar.

Men det finns också skillnader. Vi idéburna aktörer fungerar annorlunda på flera områden.

Varken fyrkantiga eller byråkratiska

Idéburna aktörer är fokuserade på att lösa ett samhällsproblem. Det gör att vi gärna vill ta över skolor eller starta från grunden i områden där vi ser att vi kan göra största nytta.

Tyvärr har konkurrensen på skolmarknaden alltför lite kommit att handla om just kvalitet i undervisningen.

Nu i höst har Stiftelsen Viktor Rydberg startat en skola i Fisksätra utanför Stockholm och Räddningsmissionen i Göteborg har startat en högstadieskola i stadsdelen Tynnered, ett område som klassats som särskilt utsatt. Stockholms stadsmission driver sedan ett antal år gymnasieskolor i Mälardalen och även folkhögskola och yrkeshögskola genom Stadsmissionens skolstiftelse.

Vi rekryterar medarbetare som inte trivs i andra skolor. Många lärare och skolledare är missnöjda med de kommunala skolornas fyrkantiga och byråkratiska styrning. Men de vill inte heller arbeta för ett privat företag.

Det gör att idéburna organisationer som utgår från en tydlig idé och som återinvesterar eventuella vinster ofta hittar de allra mest engagerade och professionella medarbetarna. Det i sin tur leder till bättre undervisning och högre kvalitet.

Långsiktig verksamhet

Idéburna verksamheter lever längre och säljs inte till riskkapitalbolag. Eftersom en idéburen skola inte ägs av privatpersoner kommer verksamheten aldrig till en punkt då ägaren vill gå i pension och sälja sitt livsverk. Våra verksamheter drivs ofta som stiftelser eller föreningar, vilket innebär att vi redan från första dagen har en modell som kan överleva de personer som har tagit initiativet. Stadsmissionerna, som driver Sveriges största idéburna skolverksamhet, har verkat sedan 1800-talet i Sverige.

Situationen att föräldrar och elever plötsligt vaknar upp en morgon till nyheten att deras skola sålts till ett okänt bolag med säte i ett skatteparadis inträffar aldrig i den idéburna världen.

Nätverk för skolledare

Vi noterar att ledande politiker, utbildningsministern inräknad, talar väl om idéburna skolor. Men steget från prat till åtgärder har hittills uteblivit. Regelverket borde ha förändrats löpande både för att undvika de avarter vi ser och för att skapa bättre förutsättningar för riktig kvalitetskonkurrens.

Om kommersiella skolor tjänar för mycket pengar beror det på att de möter för svag konkurrens. Det vill vi gärna ändra på. Vi tar därför ett initiativ i dag att inrätta ett nätverk för idéburna skolledare. Ett av syftena med nätverket är att lägga fram förslag till regering och riksdag för att öka andelen idéburna skolor.

Nämnda personer

Anna Ekström

Ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (Rio), styrelseordförande Umeå universitet, ordförande ABF Stockholm, ordförande folkhögskolan Biskops arnö.
Jur. kand (Stockholms uni., 1988)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00