– I dag är det bara cirka 50 procent av studenterna som börjar på ämneslärarutbildningen för årskurs 7-9 som tar sig igenom hela utbildningen. Det är en alldeles för låg siffra. På till exempel förskollärarutbildningen tar 80 procent av de som påbörjar utbildningen examen. Det är också relativt få förstahandssökande per plats till ämneslärarutbildningarna i stort. Att få fler som söker och tar sig igenom ämneslärarutbildningen är viktigt för att möta lärarbristen så att alla elever får möta behöriga och kompetenta lärare, kommenterar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Fyra av tio hoppar av ämneslärarutbildning

Förslagen handlar bland annat om att en ny tvåämnesutbildning för 7-9-lärare skapas vid sidan om den treämnesutbildning som finns i dag. Ämneskombinationerna föreslås justeras så att de bättre passar ihop med kombinationer som är tillåtna för gymnasielärarutbildningen. Överlag tycker regeringen att ämneskombinationerna ska bli fler, bland annat ska matematik och svenska gå att kombinera. Svenska som andraspråk ska också gå att kombineras med alla andra ämnen för att möta behovet av lärare med den kompetensen föreslår regeringen.

Förslaget: fler högskolepoäng i varje ämne

Ett annat förslag handlar om att kravet på ämnesstudier höjs så att en student måste läsa minst 60 högskolepoäng på lärarutbildningen inriktning årskurs 7-9 jämfört med 45 poäng i dag. Det ska leda till en kvalitetshöjning och mer attraktiv utbildning anser regeringen. Det ska också underlätta att studenter från båda inriktningarna läser tillsammans och därmed göra det lättare för lärosätena att upprätthålla kvalitet i utbildningarna.

Förändringar av lärarutbildningarna måste vara väl genomtänkta och inte hastas fram. Därför har det här förslaget tagits fram i nära dialog med parterna inom nationell samling för läraryrket och utifrån tidigare remitterade förslag

Helene Hellmark Knutsson (S)
Minister för högre utbildning och forskning

– Lärarutbildningen är en oerhört viktig utbildning. I elevernas möte med sina lärare läggs en stor del av grunden för elevernas kunskapsinhämtning och i förlängningen också för vårt gemensamma samhällsbygge. Förändringar av lärarutbildningarna måste därför vara väl genomtänkta och inte hastas fram. Därför har det här förslaget tagits fram i nära dialog med parterna inom nationell samling för läraryrket och utifrån tidigare remitterade förslag, säger Helene Hellmark Knutsson.

Facket: slå samman utbildningarna

Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbund studerandeförening tycker att regeringens förslag är ett steg i rätt riktning och är positiv till att svenska som andraspråk ska gå att kombinera med alla ämnen.

– Regeringens förslag att man läser fler högskolepoäng är bra men man bör ta det ett steg längre och lägga ner ämneslärarutbildningen med inriktning mot högstadiet för att bygga en enhetlig ämneslärarutbildning, jag ser få skäl till att behålla den som den är i dag, säger Skogstad till Altinget.

Att studenter vill ha djupare ämneskunskaper än de 45 högskolepoäng som krävs för varje ämne på ämneslärarutbildningen 7-9 tror han är en bidragande faktor till att så många väljer att hoppa av utbildningen.

– Sen så tror jag att det beror på många andra faktorer, många vill inte jobba på högstadiet för att det är en undermmålig arbetsmiljö och det är något studenterna märker när de går ut på praktik.