DO hinner inte alltid utreda sexuella trakasserier på högskolan

TILLSYN. Universitets- och högskolerådet kan inte ge vite till högskolor som inte tar itu med sexuella trakasserier. Istället har Diskrimineringsombudsmannen ansvaret, som har en mängd andra områden att granska också.

Under hösten uppdagades många berättelser i och med metoo-upproret. Många av dem kom från högskolorna och universiteten. Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, reagerade på upproren och gav myndigheterna som ansvarar för högre utbildning i uppdrag att kartlägga problemet.

Universitets- och högskolerådet (UHR) ska under 2018 kartlägga sexuella trakasserier på alla svenska lärosäten i en rapport. Där ska de även ta fram goda exempel på hur man förhindrar detta och sprida till lärosätena för att förhindra framtida händelser.

– Vi ser att det är ett viktigt uppdrag vi har fått och kommer lägga mycket tid och resurser på att göra ett bra arbete. För det är en viktig fråga. Det berör många kategorier på universitet och högskolor. Både studenter, forskare, personal och lärare, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR.

Inga möjligheter till sanktion

Men oavsett om de kan kartlägga sexuella trakasserier på lärosätena, har de inga möjligheter att vidta åtgärder mot de lärosäten som inte tar sitt ansvar. Universitetskanslersämbetet har inte heller den möjligheten.

– Vi har inte ett sånt uppdrag på den här myndigheten. Sanktionsmöjligheter borde kanske finnas på Universitetskanslersämbetet som har tillsynsansvaret för universitet och högskolor. Vi har mer av ett främjande perspektiv, säger Tuula Kuosmanen på UHR.

Lärosäten ska arbeta förebyggande

Den som har det huvudsakliga ansvaret för att utreda sexuella trakasserier är idag lärosätena själva. Vilket gör att varje enskild utbildningsanordnare är skyldig att vidta åtgärder samt ha rutiner och riktlinjer för att hantera detta. Man kan idag anmäla till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om man blivit utsatt.

– Vi har tillsyn över det här och kan utreda om man brustit i det. Utöver det finns det i lagen krav på att man ska arbeta förebyggande. Det är också något vi har tillsyn över, säger Carl Lind, jurist på DO.

Olika sätt att gå tillväga

De har då vissa sanktionsmöjligheter. De kan dels stämma lärosätet när det handlar om enskilda fall för att kunna kräva ersättning till den drabbade. Men dels kan de också ge sanktioner genom att föra det till Nämnden för diskriminering som kan besluta om lärosätet ska böta för bristande arbete mot sexuella trakasserier.

– Exempelvis om man inte har rutiner som lever upp till lagens krav, om man då vägrar införa dem trots att vi påpekar det här. Då kan det resultera i att man får ett vitesföreläggande, det innebär att om man inte gör vissa åtgärder så man måste betala ett belopp, säger Carl Lind.

Hur ofta förekommer det att man ger vitesföreläggande till högskolor och universitet?

– Det är väldigt sällsynt, jag tror aldrig att det har förekommit, säger Carl Lind.

Utbildningsminister Gustav Fridolin har efter höstens uppror inom grundskola och gymnasium presenterat att Skolinspektionen ska kunna ge vite till skolor som inte tar itu med sexuella trakasserier. Myndigheten skulle då alltså ta över ansvaret att utreda och ha sanktionsmöjligheter. Någon sådan motsvarighet har inte presenterats för högskola och universitet ännu. Idag är området för högre utbildning en förhållandevis liten del av DO:s arbete och de har inte möjlighet att granska allt, enligt Carl Lind.  

– Typiskt sett är det så att tillsynsmyndigheter som har ett mindre tillsynsområde har möjlighet att vara mer fokuserade inom det området och lägga mer resurser på det, jämfört med oss som har det här större perspektivet som typiskt sett gör att vi har svårt att lägga lika stor del av våra resurser på just ett område.

Forrige artikel Skolhuvudmän ska bekämpa segregation Næste artikel SD-kandidat: Ribban sänkt i grundskolan för nyanlända