Det går politiktroll i utredningen om lärarutbildningen

ANALYS. Flera ingrepp föreslås i utredningen om lärarutbildningen. Men det som förvånar är förslaget om att förkorta kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), en från början utskälld reform med en struken konsekvensanalys.

Utredarna Anders J. Persson och Anders Gustavsson lämnade över utredningen om lärarutbildningen i maj. Sedan dess har den legat på utbildningsdepartementet. Nu skickas den ut tillsammans med en remisspromemoria med förslag om förändringar i lärarutbildningen.

Ingrepp i lärarutbildningen

Det är en rad ingrepp som föreslås. Det möbleras om genom att en ny förordning om utbildning till lärare och förskollärare skapas. Det ska förtydligas att kognitionsvetenskap ska bli en del av lärarutbildningen.

Det ska bli tydligare hur verksamhetsförlagd utbildning ska gå till och vad den har för syfte. Lärosätena ska också utbilda fler handledare till lärarstudenterna. Försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor ska permanenteras. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ska också sätta upp mål för en ökning av antalet lärarledda timmar för respektive lärosäte.

Höjda ögonbryn

Allt detta går i linje med vad som står i januariavtalet, vad utredningen föreslår och vilka förslag som nu skickas ut på remiss. Det som får en att höja på ögonbrynen är delen om den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU).

När Altinget intervjuade en av utredarna, Anders J. Persson, i maj om deras utredning, som då precis var klar sade han om KPU:

– Vi förespråkar inte att man begränsar poängomfattningen med argumentet att man devalverar nuvarande lärarutbildning.

Förkortad KPU

Dagens KPU omfattar 90 högskolepoäng. Men både i utredningen och i förslagen som nu skickas ut, finns ett förslag om att förkorta KPU:n. I utredningen står det:

”Detta innebär att utbildningen som leder till grundlärarexamen ska omfatta 75 högskolepoäng och utbildningen som leder till ämneslärarexamen ska omfatta 60 högskolepoäng. Utbildningen till grundlärare ska anordnas med förhöjd studietakt under ett kalenderår. Utbildningen till ämneslärare ska anordnas på heltid under ett normalstudieår.”

Reformen inleds som en försöksverksamhet under 5 år på vissa utvalda lärosäten. Trots det har det lett till starka reaktioner hos bland annat Lärarförbundet, som varnar för att man genom att snabba på processen riskerar att medverka till "tidiga lärarmisslyckanden".

Omsadling

Försöksverksamheten framstår lite som en intressekoll för att se om det finns akademiker som vill sadla om och utbilda sig till lärare på ett snabbare sätt. Det framgår inte vad som sker om lärarstudenterna som utbildas inom ramen för försöksverksamheten examineras efter ett år, men försöket avvecklas och dessa kullar av lärare står där utan tillräcklig grund för att gå ut och undervisa i skolan.

Inte ens under eventuella konsekvenser av förslagen, nämner utredarna något om att det kan devalvera nuvarande lärarutbildning. Det är svårt att inte föreställa sig en inre bild av att januaripartierna sitter och stryker över stora delar av utredarnas konsekvensbeskrivning. 

Stjälpa istället för hjälpa

Det står explicit i januariavtalet att KPU ska kortas ner. Av det liggande upplägget att döma verkar utredarna ha lyckats med att få regeringen att åtminstone testa idén i en försöksverksamhet innan man rullar ut den i full skala på nationell nivå.

Både utredningsdirektiven och valet att utreda en fråga inom departementet andas politisk strategi. Men att denna känsliga fråga blir så politiskt styrd redan i utredningsstadiet kan stjälpa. Framförallt när utredare tvingas föreslå en idé som de själva har kritiserat öppet.

Beslutskedja: Ökad kvalitet i lärarutbildningen och fler lärare i skolan

15/1
2021
26/1
2021
15/4
2021

Forrige artikel Om klassrummen vore gym hade det kallats trängsel Om klassrummen vore gym hade det kallats trängsel