Debatt: Lärarnas fortbildning måste garanteras

Åsa Fahlén
Förbundsordförande, Lärarnas riksförbund

I dagarna har Sveriges lärare fullt upp med att göra sitt bästa i den svåra situation coronapandemin medför. För många lärare är fortbildning inte det som ligger överst på agendan just nu men vi vet samtidigt att det finns ett stort uppdämt behov som måste fyllas. Förutsättningarna för lärare att få adekvat fortbildning innan coronapandemin bröt ut, var nämligen allt annat än lysande.

För låg nivå

Enligt det kommunala avtalet ska lärarna som kollektiv i genomsnitt få 104 timmars fortbildning per år. Men enligt en färsk undersökning som Lärarnas riksförbund gjort med över 1 000 lärare i olika skolformer framkommer att hela 40 procent inte fick någon fortbildning alls under 2019.

För de lärare i kommunal sektor som fick fortbildning uppgick genomsnittet till cirka 74 timmar. Räknar vi med alla lärare, fick lärarna endast 45 timmar. Som synes ligger dessa nivåer långt under vad avtalet föreskriver och fortsatt under internationella genomsnitt. På fristående skolorna är det ännu sämre ställt.

Ett nationellt reglerat professionsprogram för lärare måste komma på plats.

Åsa Fahlén
Förbundsordförande, Lärarnas riksförbund

Undersökningen visar också att mer än hälften av alla lärare inte upplever att de får fortbildning utifrån sina behov och att man har små möjligheter att själva bestämma över den fortbildning man behöver. Dessutom tycker många lärare inte att den fortbildning de deltagit i varit till nytta för undervisningen eller hållit tillräckligt hög kvalitet. Det är också ovanligt att lärare premieras löne- och karriärmässigt för den fortbildning man genomgår.

Oprioriterat område

För Lärarnas riksförbund är det uppenbart att en stark kunskapsskola för eleverna omöjliggörs om inte alla lärare själva får påfyllning av kunskap. I dag ser alltför många arbetsgivare fortbildning som ett möjligt område att skära ner på för att hålla budget. Det kan till exempel ske genom gemensamma heldagsföreläsningar med hela personalgruppen, det vill säga inte alltid relevant för den enskilde. När verksamheten ändå är stängd blir det mycket billigt.

Krävs åtgärder

Lärarnas riksförbund anser att detta är en oacceptabel situation och staten respektive arbetsgivarna måste vidta åtgärder på varsitt håll:

• Säkerställ lärarnas fortbildning. Dagens huvudmän måste ta sitt ansvar för lärares fortbildning. Det har de inte gjort hittills. Statens många initiativ de senaste åren, måste ses som ett underkännande av de kommunala och fristående huvudmännens agerande från tidigt 1990-tal. Vår nya undersökning visar varför. Våra motparter måste ta sitt ansvar och stärka varje lärares rätt till fortbildning under sitt yrkesliv. En lärare behöver exempelvis kunna läsa 7,5 högskolepoäng på halvtid under 15 veckor med en helt tjänstledig dag per vecka för studierna.
  
  
• Ett nationellt reglerat professionsprogram för lärare måste komma på plats. Programmet har aviserats i januariavtalet och har, rätt utformat, stor potential att ge lärare bättre möjligheter till fortbildning och då inte bara vilken fortbildning som helst. Genom att i programmet koppla relevanta fortbildningsinsatser till professionens behov av ett meriteringssystem är mycket vunnet. Det ger lärare möjligheter att utvecklas och göra karriär utan att behöva lämna klassrummet. Ett enhetligt, transparent och likvärdigt system vore en klar förbättring jämfört med dagens karriärtjänster, lärarlönelyft och diverse andra satsningar som inte hänger ihop.

En avgörande insats

En gång i tiden, när staten hade arbetsgivaransvaret för lärarna, fanns tydliga spelregler kring både lärares fortbildning och vad som krävdes för att meritera sig vidare. För Lärarnas riksförbund är det uppenbart att vi återigen behöver ett system där lärarna och staten gemensamt tar ansvar för fortbildningen och där arbetsgivarna erbjuder bästa möjliga förutsättningar för olika personalkategorier att delta.

En sådan lösning tjänar alla på, inte minst de huvudmän som i dag kämpar med begränsade ekonomiska resurser. Det är också en avgörande insats för att öka läraryrkets attraktivitet. Men de största vinnarna i slutändan är förstås Sveriges alla elever som kan få undervisning av engagerade lärare som hela tiden ges reella möjligheter att utveckla sitt kunnande.