Debatt: Låt inte universiteten förvandlas till diplomfabriker

Nyheten om att universiteten skulle stängas kom plötsligt och därför är det fullt förståeligt att övergången till distansstudier inte skulle vara problemfri. Lärare som försvunnit i periferin genom att ställa in sina föreläsningar och meddelat att om studenterna haft frågor har de kunnat mejla. Digitala redovisningar inför ett svart videomötesrum eller tentor som inte anpassats till rådande förutsättningar.

Självklart har lärarna i många fall gjort vad man kunnat och vissa klasser har lyckligtvis via sina Facebook-grupper kunnat organisera sitt missnöje till krav på förbättringar. Med det sagt anser Naturvetarnas studentråd att undervisningen inte kan fortsätta på denna låga nivå.

Passiv mottagare

Tanken har varit att undervisningen ska fortsätta som vanligt, fast på distans. Vi menar dock att det inte går att låtsas som att utbildningarna fortsätter som vanligt när de sker på distans.

Studenterna hamnar i ett sammanhang där denne blir en passiv mottagare av information i stället för en aktiv deltagare med inflytande över sin egen situation. Av detta följer brist på motivation, koncentrationssvårigheter och frustration. En isolerad student har dessutom betydligt svårare att hävda sig gentemot universiteten vid missförhållanden.

Redan långt till vården

Det var en lättnad för många när beskedet kom att universiteten tillåts öppna igen till hösten, men vi vågar inte slappna av än. 

Daniel Nord
Naturvetarnas studentråd

Den psykiska ohälsan bland unga vuxna var redan innan pandemins utbrott oroväckande hög. Många upplever sig utmattade, visar symtom på ångest och depression och är oroliga för att bli underkända och få sitt studiemedel indraget. En oro som kan förväntas öka när kommunikationen brister efter flytten från det personliga mötet till mejlkorgen.

Studenterna befinner sig redan långt ifrån vård, något som tydliggörs i Saco studentråds rapport "Hur mår studenthälsan?", där det visade sig att sju av tio studenter inte visste när de skulle vända sig till studenthälsan eller primärvården.

Krävs mer

Vårens distansstudier utvärderas nu för att kunna fortsätta något bättre förberett till hösten, och då i en lägre omfattning. Distansstudierna har visat vikten av att universiteten upprättar strukturer som möjliggör en aktiv dialog med deltagarna under kursens gång.

Att kunna erbjuda videoföreläsningar kompenserar inte studenternas rätt att påverka sin arbetssituation. Det krävs mer än utvärderingar vid kursens slut för att säkra studenternas inflytande på undervisningen.

Ger lägre kostnader

Det var en lättnad för många när beskedet kom att universiteten tillåts öppna igen till hösten, men vi vågar inte slappna av än. Det är svårt att förutsäga virusets framfart och vilka åtgärder som kommer behövas efter sommaren. Vi oroas även av möjligheten att universiteten fått blodad tand och vill se en fortsatt omfattande distansundervisning. Inte av folkhälsoskäl, utan av ekonomiska.

Incitament finns redan. Enkelt uttryckt betyder fler inskrivna elever större intäkter, men med mindre kostnader i fullskalig distansundervisning. Väl implementerat kan undervisningen i hög grad reduceras till individuell betygsättning. Risken är en utveckling där universiteten förminskas till diplomfabriker.

Värna universitetets ställning

Med det sagt, distansundervisning kan fylla en funktion exempelvis för den som måste kombinera jobb och studier, men kravet på inflytande och dialog är detsamma. Dessa krävs för att det ska vara en utbildning värd namnet.

Det handlar inte bara om behovet att säkra en kvalitativ och meningsfull utbildning. I lika hög grad handlar det om att värna universitets ställning som läroplats och inte som diplomfabrik.