Debatt: Digitaliseringen av skolan inte bara av godo

Av: Klas Persson
Doktor i naturgeografi och lärare i Järfälla 

I Sverige liksom över hela världen har skolor gjort stora satsningar på digitalisering. Det råder heller ingen tvekan om att IT har gett oss möjligheter att söka information och utvidga våra kunskaper. I skolan kan den digitala tekniken bidra till att undervisningen kan varieras mer och anpassas till elevernas behov och intressen. Det är dock viktigt att ta hänsyn till digitaliseringen även kan ha negativa effekter på elevernas utveckling.

Tillgång till information behöver inte leda till kunskap 

En omfattande forskning visar att användning av IT i klassrummen kan hindra lärande genom att orsaka informationsöverflöd. Massiv tillgång till information leder inte nödvändigtvis till kunskap. Den internationella PISA-undersökningen från 2013 visade att elever som använde digital teknik mest i allmänhet fick sämst resultat på ett test i digital problemlösning. Det som avgjorde elevernas förmåga att lösa digitala uppgifter var framför allt deras kunskaper i läsning och matematik.

Studier visar på ohälsa

Många studier visar dessutom på starka samband mellan hög användning av IT och olika former av ohälsa, exempelvis stress, hyperaktivitet, inlärningssvårigheter, koncentrationsstörningar, ångest, depression och ett destruktivt missbruk av digitala verktyg som leder till fysiologiska avvikelser i hjärnan. År 2011 rekommenderade Europarådet medlemsländerna i EU att inte tillåta att trådlös teknik används i skolan och förskolan på grund av hälsoriskerna från elektromagnetisk strålning.

Vem har rätt fakta?

Det finns olika uppfattningar bland forskare kring nyttorna och riskerna med IT-användning i skolan. Så är det alltid när orsakssambanden är komplexa och kunskapsframställningen starkt påverkad av världsbild, människosyn och värderingar om hur saker och ting borde vara. Diskussioner om vem som har rätt fakta kan i botten handla om någonting annat, djupare.

Människan som en programmerad maskin

Den som ser människan som en biologiskt programmerad maskin vars hjärna processar information likt en dator, kanske kan se positivt på ett framtidsscenario där elever i stor utsträckning utbildas av datorernas ”artificiella intelligens”. Själv tror jag att eleverna då skulle gå miste om det mest väsentliga i sin utveckling, eftersom jag är helt främmande för en materialistisk världsbild och uppfattar den andliga världen som det viktigaste i människans väsen.

Digitaliseringen gör oss till ständiga konsumenter

För dem som tror på den nyliberala kapitalismen kan digitaliseringen vara ett medel till att uppfylla behovet av accelererande ekonomisk tillväxt och konsumtion. En ökning av elevers IT-användning ger företag möjligheter att samla detaljerade data om eleverna som kan användas för riktad reklam. Digitaliseringen kan på så sätt bidra till att människor blir konsumenter en allt större del av sin vakna tid. En sådan utveckling beskrivs i regeringens digitaliseringsstrategi från 2017. För mig framstår det som något av en dystopi.

Den digitala tekniken – ett värdefullt verktyg 

Det är alla vi människor tillsammans som formar framtidens samhälle, inte den nya tekniken i sig. Vi behöver gemensamt hitta vägar till stärkt demokrati och ekologisk och social hållbarhet. Där kommer skolan och tekniken säkert att spela en viktig roll. Men det finns ingen allmänt accepterad information om de rätta vägarna som lärare eller datorer kan överföra till elever. Det handlar om att bygga upp ett hållbart och gott samhälle, som ingen vet på förhand hur det kommer att se ut. I det sammanhanget är den digitala tekniken ett värdefullt verktyg, men bara så länge som den inte ersätter dialog och helhjärtade personliga möten. Tekniken upphör att vara av godo om vi låter den diktera vilka vi är och hur vi utvecklar våra relationer och samhället vi lever i.