Batra vill rycka skolinitiativet från Björklund
ANALYS. Liberalerna utmanas av Moderaterna om att vara Alliansens skolparti. Anna Kinbergs Batras skolinitiativ innebär en mindre enad allians inom utbildningspolitiken.


Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareFörra veckan var det pressträff i riksdagen med Liberalerna om reformer för gymnasiet: Examensprov och hårdare krav för att komma in på gymnasiet. Efter några minuter och efter några snabba oneliners av partiledaren Jan Björklund var pressträffen avklarad.
Utanför pressrummet stod några av de moderata ledamöterna i utbildningsutskottet, bland andra partiets skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall. Jag frågade henne vad hon ansåg om Liberalernas förslag. Efter en stunds förvirring förstår jag att hon inte vet att Liberalernas har haft en pressträff, än mindre vad den handlat om. Det är målande för Alliansens politik. Partierna är inte längre samkörda. Egen profilering väger betydligt tyngre än gemensam allianspolitik och nu tampas två partier om att bli ”Det borgerliga skolpartiet”, en titel som under lång tid burits av Liberalerna.
När svenskarna för ett år sedan blev tillfrågade om vilket parti de har störst förtroende för i skolfrågor fick Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) 16 procent medan Moderaterna fick 14 procent. Liberalerna fick alltså större stöd trots att det är ett betydligt mindre parti. Som jämförelse kan nämnas att Miljöpartiet fick 6 procent.
Moderata skolpolitiska förslag under våren:
- Alla gymnasieutbildningar ska ge behörighet till högskolan
- Skolor ska kunna läggas ned eller tas över av stat, oavsett huvudman
- Ställer sig bakom regeringens lärarlönelyft
- Dåliga friskolor ska inte få gå med vinst
- En extra timme i undervisningstid i lågstadiet
- Staliga pengar till lärarassistenter
- Skyldighet att anordna sommarskola för alla kommuner
- Skolverket ska skräddarsy åtgärdsprogram, så kallade kunskapskontrakt, för att hjälpa skolor med stora utmaningar
Liberala skolpolitiska förslag under våren:
- Skolplikten för de som är nyanlända i mellanstadieåldern förlängas till 18 års ålder och för de som är i övre tonåren kan skolplikten förlängas till 20 års ålder.
- Tvååriga yrkesinriktade program på gymnasiet.
- Skrota kursbetygen på gymnasiet och ersätta dem med ämnesbetyg.
- Nationellt examensprov i gymnasiet.
- Högre krav för att komma in på gymnasiet.
- Halvera sommarlovet för nyanlända elever.
- Fler förstelärare i skolor i utanförskapsområdena