Anette Jahnke: Genom krisen kan vi ta nya kliv i skolans utveckling

Alla inom skolans värld arbetar hårdare än någonsin. Inte minst gäller detta alla med ledningsansvar. Ur de nya erfarenheter som görs har vi en unik möjlighet att skapa ny kunskap inom tre områden:

1. Om det som pågår just nu
2. Om det som har varit samt
3. Om vår förmåga att agera med omdöme i nuet.

Fullt av utmaningar

Forskarna Bergdahl och Nouri har genomfört en blixtstudie som undersöker hur distansutbildning nu genomförs. Studien bygger på analys av diskussioner i lärarforum samt en lärarenkät.

Studien visar att undervisningen överlag fungerar genom ”ett enormt engagemang och intensiva, stora och kollegiala ansträngningar i en extremt kreativ och lösningsorienterad anda”. Samtidigt saknas det inte utmaningar.

Nya perspektiv

Även om det finns utvecklingsplaner kring digitalisering på huvudmannanivå, så verkar de mest beröra tekniken, inte pedagogiken. Lärarna märker enligt studien av att distansundervisning ”skapar ett nytt undervisningslandskap med förändrade villkor och krav”.

Men det är inte enbart ett nytt undervisningslandskap som skapas, utan även ett nytt utbildningslandskap för skolor, huvudmän och stat. Vi tar nu steg in i det nya utbildningslandskapet och bildar ny kunskap. Dessutom, när vi står där på en liten kulle kan vi vända oss om och se tillbaka. Plötsligt har vi fått nya perspektiv på utbildningen som varit.

Kliv i utvecklingen

När något oväntat sker i en praktik finns det möjlighet att få syn på sådant som vi alla gjort, men inte kunnat urskilja tidigare eller kunnat sätta ord på. De erfarenheter vi nu gör kan ge nya insikter om hur vi brukade leda skolan. Genom att kollaborativt dela med oss av erfarenheter, kritiskt reflektera över och diskutera upplevelser, kan vi ta nya kliv i skolans utveckling.

Kompletterande krav

I studien av Bergdahl och Nouri lyfts flera utmaningar, till exempel att å ena sidan strikt följa GDPR och, å andra sidan, använda de digitala resurser man anser sig behöva, utan att avtal är på plats.

Detta är ett typiskt exempel på dilemma i offentlig förvaltning, att balansera mellan strikt regelföljande och flexibilitet utifrån den unika situationen. Agevall och Jenner menar att man behöver utveckla en förmåga att inte se olika krav som motstridiga, utan som kompletterande.

Urskilja dilemman

Det handlar om en medvetenhet om att allt gott kan gå till överdrift och bli kontraproduktivt. Man behöver utveckla så kallade ”komplementära attityder” och med omdöme balansera mellan olika ytterligheter. För detta krävs autonomi och förmåga att urskilja dilemman, vilket för oss till det tredje området av pågående kunskapsproduktion.

Magkänsla och intuition

Vi har nu alla tvingats ta många nya beslut i svåra situationer. Dessa erfarenheter ger oss förutsättningar att utveckla vårt yrkeskunnande. Det finns många olika begrepp som försöker ringa in denna typ av kunnande, till exempel ”beslutskapital”, ”strategisk kunskap” eller ”praktisk klokhet”.

Till vardags talar vi om magkänsla, intuition eller omdöme. Man kan även tala om ”disciplinerad improvisation”, där rutiner och strukturer finns, men där dessa används på ett kreativt sätt utifrån den aktuella situationen. Men precis som alla typer av väsentlig kunskap behöver den utvecklas för att få hög kvalitet, vilket den har förutsättningar att göra i exakt den situation vi just nu befinner oss i.

Klokare tillsammans

Ett bra tag framöver kommer vi att översköljas av nya osäkra yrkessituationer som beslutsfattare. Kanske kan det då vara trösterikt att viska till sig själv och till varandra: ”Vårt beslutskapital ökar. Vi blir lite klokare tillsammans. Vi blir mer strategiska. Gradvis kan vi urskilja dilemman, och våra attityder blir allt mer komplementära. Improvisationen blir allt mer disciplinerad.”