Andra branscher tackar nej till statligt lyft
LÖNEBILDNING. Regeringen lyfter ofta fram lärarlönelyftet som en av de viktigaste och mest omfattande satsningarna. Men andra sektorer är tveksamma till statlig inkomstpolitik.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareElla Sundström
ReporterBåde Socialdemokraterna och Miljöpartiet förklarade i valrörelsen att de vill ge lärarna mer pengar i löner. Till skillnad från de tidigare bidragen från Alliansen skulle dessa pengar inte öronmärkas till
Regeringen om lärarlönelyftet
För att vända utvecklingen i den svenska skolan investerar regeringen tre miljarder på årsbasis i höjda löner till särskilt skickliga lärare. Förordning om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som höjer lönen för särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger utöver vad som följer av den ordinarie lönerevisionen. Det övergripande syftet med satsningen är att höja kunskapsresultaten i skolan genom att öka läraryrkets attraktionskraft.
Andra om lärarlönelyftet
Claes Stråth, Medlingsinstitutets förre generaldirektör.
– Kanske var det lärarlönerna som öppnade Pandoras ask, att politikerna tycker att de kan tycka till om andra löner också. Därför var det olyckligt att både den här regeringen och förra uttalade sig om lärarlönerna, har Stråth sagt till tidningen Arbetsvärlden.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har sagt att regeringens upplägg "kortsluter den svenska modellen".
– Det är en inblandning som är livsfarlig, det är dynamit helt enkelt. Eller nitroglycerin, skakas det här så kan det explodera, har Torbjörn Johansson sagt till Sveriges Radio.