Debatt

Svenska freds: "Reglera utvecklingen av autonoma vapensystem"

DEBATT. Artificiell intelligens sänker tröskeln för att starta krig och kan döda effektivare än någon människa. Därför måste regeringen agera, skriver Agnes Hellström.

Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Agnes Hellström, ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Av: Agnes Hellström
Ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Artificiell intelligens (AI) är superdatorer som kan lösa avancerade problem och genomföra till synes omöjliga uppgifter på sätt som vi människor inte har förmåga att själva komma på. AI beskrivs som ett stort framsteg för mänskligheten och samtidigt som ett gigantiskt hot mot hela vår existens. Oavsett vem som, eller om båda, har rätt görs stora investeringar. Inte minst från vapenindustrin. Därför är det oerhört viktigt att utvecklingen av autonoma vapensystem regleras när möjligheten fortfarande finns.

Diskussion om internationellt förbud

AI är en het debatt just nu. 9-13 april möttes FN:s medlemsländer för att diskutera utvecklingen av autonoma vapensystem (Leathal Authonomous Weapon Systems, LAWS) och den 13 april diskuterades en motion i Sveriges riksdag om regeringens arbete för internationell kontroll av dessa. 22 stater står bakom ett förslag om ett internationellt förbud mot autonoma dödliga vapen. Förbudet skulle likna de förbud som redan finns gällande kemiska och biologiska vapen, minor och klusterbomber och FN-konventionen mot kärnvapen som som antogs 2017. Organisationen Future of Life har samlat flera hundra forskare från hela världen som larmar om konsekvenserna av en oreglerad utveckling av AI. Den internationella rörelsen Campaign to Stop Killer Robots samlar civilsamhälles organisationer från 80 länder som alla kräver kontroll av militär LAWS.

AI sänker tröskeln till krig

Vad är det då som stater, forskare och civilsamhälles organisationer menar är så oroväckande med autonoma dödliga vapensystem?

Sverige bör sluta sig till den eftertänksamma skara som inte oreflekterat låter sig förföras av nyhetens behag utan agerar proaktivt.

Autonoma vapen kan döda snabbare och effektivare än någon människa. AI behöver varken mat eller sömn och kan bedriva krigföring dygnet runt. Stater som har autonoma vapnen behöver inte riskera sina egna soldaters liv, vilket sänker tröskeln för att starta och bedriva krig. Samtidigt blir risken för civilbefolkningen i krigsdrabbade områden större då robotar inte på samma sätt som människor kan läsa av vad som är ett hotfullt beteende och inte. Ett exempel skulle kunna vara ett barn som springer mot beväpnad militär, barnets mamma skriker och springer efter barnet. En soldat kan se att det är civila utan uppsåt och avstå från att skjuta.

Vem tar ansvaret?

Då ingen människa behöver vara inblandad i beslutsfattandet blir också frågan om ansvar central. Är det produktutvecklande vapenföretaget, den ägande staten, det tjänstgörande befälet eller själva maskinen som är ansvarig för felaktiga beslut som resulterar i krigsbrott eller kränkningar av mänskliga rättigheter? En avgörande fråga som ingen har svar på i dagsläget.

Stor potential

Samtidigt finns det stor potential i utvecklingen av AI. AI skulle exempelvis kunna användas till att röja minor, släcka bränder eller för att genomföra andra farliga uppdrag som människor nu tvingas göra med livet som insats. Att tekniken finns och utvecklas betyder inte att den inte kan begränsas redan nu. Sverige bör sluta sig till den eftertänksamma skara som inte oreflekterat låter sig förföras av nyhetens behag utan agerar proaktivt. En reglering av militär AI är nästa steg för en regering som vill vara en stark röst för nedrustning.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är med i Campaign to Stop Killer Robots.

Dokumentation

Temadebatt: De viktigaste säkerhetsfrågorna inför valet 2018

Vi ser ett globalt säkerhetsläge i förändring där gränserna mellan nationell och internationell säkerhet allt mer löses upp. Säkerhetsbegreppet är brett och inbegriper även miljöhot, civil krisberedskap, nedrustning, digitalisering och den svenska alliansfrihetens vara eller icke vara, för att bara nämna ett urval. Finns det en säkerhetsfråga som fått för lite uppmärksamhet, eller en ständigt aktuell fråga som inte kan belysas tillräckligt? Altinget har startat ett debattema där olika samhällspolitiska aktörer får ge sin bild av viktiga säkerhetsfrågor inför höstens riksdagsval.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00