Regiontoppar: Folkbildningen är nödvändig för Sveriges civilberedskap

Vi lever i en tid där omvärlden präglas av kris, krig och stor osäkerhet internationellt, såväl ekonomiskt som politiskt. Antalet länder med auktoritära ledare ökar. I Sverige växer utanförskapet och tilliten till samhällets institutioner och mellan samhällsgrupper minskar. Det gör samhället sårbart och splittrat.

Se folkbildningen som en resurs

Sverige som nation behöver stärka gemenskapen och sammanhållningen, där kan folkbildningen spela en avgörande roll och bidra till en stärkt civilberedskap. Folkbildningen och civilsamhället har skapat samhällsnytta i decennier. De har både gynnat individer och samhället i stort. Dessutom har de skapat en stark tillit mellan människor och bidragit till en välfungerande demokrati.

Det är nödvändigt att alla samhällsaktörer ser folkbildningen som en resurs för Sveriges civila beredskap. Vi har en förhoppning om att såväl regeringen, som dess stödparti Sverigedemokraterna, är lika medvetna som våra två partier om folkbildningens betydelse för samhället.

Folkhögskolan som finns över hela landet är en betydelsefull aktör inom det svenska utbildningssystemet – särskilt för personer i utanförskap, som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden och saknar en grundläggande utbildning. Studieförbunden finns i det lokala civilsamhället och utgör viktiga arenor i allt från popmusik till studiecirklar om hemberedskap och källkritik.

Säkra långsiktig finansiering

Folkbildningen erbjuder inte bara kunskap, utan stärker också individers självkänsla, framtidstro och demokratiska engagemang. Den samlade folkbildningen är en viktig arena för engagemang och inkludering. Den kan bidra till att bygga ett samhälle med ökad gemenskap, stärkt tillit till varandra och därigenom en stärkt civilberedskap.

Men folkbildningen behöver ekonomiska anslag och en långsiktig finansiering som gör det möjligt för den att utgöra en resurs både för samhället och den civila beredskapen. Vi vet att folkbildningen både vill och kan ta ansvar med hjälp av ideella krafter inom studieförbunden och medarbetar på folkhögskolorna.

Folkbildningen erbjuder inte bara kunskap, utan stärker också individers självkänsla, framtidstro och demokratiska engagemang.

Ges folkbildningen goda förutsättningar från offentliga aktörer är vi övertygade om att den kommer göra sitt yttersta. Den har gjort det förut. Flyktingsituationen som Sverige befann sig i 2015–2016 är ett gott exempel på när civilsamhället var snabbfotat i att ställa om och anpassa sig utifrån samhällsförändringarna.

När regering och riksdag nu ska ta ställning till hur ansvarsfördelningen och de ekonomiska resurserna ska fördelas mellan olika delar inom det civila försvaret önskar vi att regeringen och Sverigedemokraterna ser folkbildningen som den resurs den är. Även våra egna partier, som ofta lyfter folkbildningens betydelse för samhället, skulle tydligare kunna peka på dess betydelse för en stärkt civil beredskap.

Militär upprustning räcker inte

Vi har två konkreta förslag på uppdrag till folkbildningen för en mer aktiv roll för Sveriges civila beredskap:

• Ge Folkbildningsrådet i uppdrag att tillsammans med studieförbunden och folkhögskolor inventera vilken roll folkbildningen kan ta för den civila beredskapen. Inom den civila beredskapen sker redan mycket, men vi saknar ett samlat uppdrag till folkbildningen.
• Ge studieförbunden och folkhögskolorna ett uppdrag att tillsammans med MSB och Folkbildningsrådet arbeta för att stärka motståndskraften mot desinformation och vilseledning. Att stå emot informationspåverkan från främmande makt som syftar till att påverka Sveriges demokrati kräver breda folkbildningsinsatser.

Svensk säkerhet kan inte enbart bygga på militär upprustning eller offentliga aktörer. Den civila beredskapen behöver stärkas med hjälp av folkbildningen. Den kan tjäna Sveriges civila beredskap väl.