Debatt

Förstärk polisen med en ny beredskapspolis men inte med militärer

Polisens nuvarande resurser räcker inte till för att vara överallt hela tiden, men trots det är lösningen inte att svenska soldater blir brottsutredare, skriver Ulrika Liljeberg och Mikael Larsson, Centerpartiet.

Det är viktigt att vi skiljer på militärens och polisens roller och uppgifter, skriver debattörerna.
Det är viktigt att vi skiljer på militärens och polisens roller och uppgifter, skriver debattörerna.Foto: Pressbilder centerpartiet
Ulrika Liljeberg
Mikael Larsson
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Regeringspartierna, M, KD och L, samt SD, har i försvarsutskottet tillsammans ställt sig bakom förslag och skrivningar som innebär att eventuella administrativa hinder som kan finnas för att Försvarsmakten ska kunna stödja polisen vid extraordinära händelser ska undanröjas. Detta som svar på två motioner från SD om att Försvarsmakten ska få lagstöd för att assistera polisen i upprätthållandet av lag och ordning vid extraordinära situationer och att Polismyndigheten och Försvarsmakten bör samverka och samöva för att lösa den typen av uppgifter.

Det bästa vore om de samtalen avslutades nu.

Justitieminister Strömmer har tidigare uttryckt en vilja i samma riktning, att militären ska få hjälpa polisen att lösa brott och uttryckt att samtal pågår med försvarsminister Jonsson om detta. Det bästa vore om de samtalen avslutades nu. Vi har förståelse för att regeringspartierna är under press när den organiserade brottsligheten fortsätter att pressa både polisen och allmänheten i främst storstäderna, samtidigt som polisen även ska vara närvarande i hela landet för att lösa de brott som begås överallt som till exempel relationsvåld, bedrägerier och stölder.

Att skapa trygghet i hela landet försvåras när poliser flyttas till Stockholm. 

Tillsätt en lokalt förankrad beredskapspolis

Centerpartiets lösning är i stället att återinföra en lokalt förankrad beredskapspolis som polisiär förstärkningsresurs för höjd beredskap och krig samtidigt som vi tydliggör deras uppgift för att kunna använda den som polisiär förstärkningsresurs vid kriser under fredstid. Då kan den ordinarie polisen ägna sig åt att lösa brott, medan beredskapspolisen ägnar sig åt uppgifter som att exempelvis bevaka gränsövergångar, tillträdesfrågor, bevakning och transporter.

För det är viktigt att vi skiljer på militärens och polisens roller och uppgifter. Militären ska skydda oss mot väpnade angrepp från främmande makt och bevara vår frihet som land, det vill säga hantera vår yttre säkerhet, medan polisen ansvarar för vår inre säkerhet, allmän ordning och den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Det finns redan nu  lagar som möjliggör för militären att hjälpa polisen vid till exempelvis terrorbrott. Men vi befinner oss just nu i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Försvarsmakten ska dels upprätthålla en beredskap för det försämrade omvärldsläget, dels växa nationellt. Fler värnpliktiga ska utbildas och placeras i krigsförband och etableringar av nya regementen sker runt om i hela landet.

Samtidigt är Sverige på väg in i Nato vilket också innebär att svensk militär kan komma att efterfrågas utomlands. Personalläget är redan pressat och en stor utmaning framöver. Att i det läget då prata om att militären dessutom ska bli brottsutredare, för att polisen inte kan lösa sitt uppdrag, är inte lösningen.

Låt polisen och försvaret sköta basuppdragen

Förslaget om en beredskapspolis, eller som det då kallades polisiär förstärkningsresurs, fanns med redan i Försvarsberedningens rapport Motståndskraft från 2017. När nu regeringen annonserat att de ska återinföra civilplikten finns ett strålande tillfälle att samtidigt också plikta in personer till beredskapspolisen, kanske i första hand före detta poliser och andra med relevant utbildning, men också unga totalförsvarspliktiga. För faktum är att polisen kan behöva hantera organiserad brottslighet, gängkriminalitet, en pandemi eller höjd beredskap med krigshandlingar i Sverige samtidigt. I dag skulle det vara nästintill omöjligt. Det är oacceptabelt i den tid vi befinner oss, med krig i Europa och hot också mot vårt land.

Låt både polisen och försvaret fortsätta sköta sina respektive basuppdrag och inrätta en ny beredskapspolis en viktig förstärkningsorganisation i polisens egen krigsorganisation, och som kan förstärka polisen vid kriser i fredstid, exempelvis genom frivilligavtal.

Nämnda personer

Gunnar Strömmer

Justitieminister (M), ledamot i partistyrelsen
Jur. kand (Uppsala uni., 1998)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00