Vem tar vem i tyskt regeringsdrama?

När tyskarna går till valurnorna är det ett val som inte bara berör Tysklands invånare. Sverige påverkas också i allra högsta grad.

Politiskt, genom att Tyskland är ledande i EU-samarbetet och därmed i allra högsta grad påverkar lagstiftningsarbetet i unionen.

Ekonomiskt, då landet är en av Sveriges viktigaste handelspartners. Stockholms handelskammare beräknar att det samlade handelsutbytet mellan länderna är cirka 500 miljarder kronor och att 94 000 svenska jobb är kopplade till export till Tyskland.

Merkel försvinner

I 16 år har landets ledare hetat Angela Merkel. Men den tiden är snart förbi. Inför valet är det i stället Socialdemokraterna (SPD) och dess kanslerkandidat Olaf Scholz som ser ut att bli största parti. Men opinionsläget är jämnt och flera möjliga koalitionsalternativ ligger fortfarande på bordet.

Tyskland har de senaste 50 åren haft fyra olika regeringskonstellationer.

• Kristdemokraterna (CDU+CSU) tillsammans med liberala FDP
• En socialliberal koalition mellan SPD och FDP
• En så kallad stor koalition mellan CDU/CSU och SPD
• En rödgrön koalition mellan SPD och De gröna

Opinionsmätningarna pekar mot att inget av dessa alternativ kommer vara framkomligt. En stor koalition skulle möjligen kunna räcka till mandatmässigt, men ingen av de inblandade parterna har det som sin favorit. Därför kommer Tyskland troligen att få en, på nationell nivå, oprövad regeringskonstellation. Frågan är bara vilken?

Trafikljus

Det kan bli en ”trafikljuskoalition” (Rött, gult och grönt) döpt efter partifärgerna hos SPD, De gröna och FDP. De sistnämnda har hittills spelat svårflörtade, och fokuserar för närvarande mest på att samla så många röster som möjligt för att kunna gå starka in i eventuella förhandlingar.

Det som talar för är att FDP verkar vara sugna på att komma tillbaka till regering. Det som talar emot är att partiets ekonomiska politik är tydligt höger och svår att förena med de andra partiernas.

Röd-röd-grön

Ett annat alternativ är en ”röd-röd-grön” koalition med SPD, De gröna och vänsterpartiet Die Linke. Partierna vill alla driva igenom sociala reformer. Men det är ändå ett kontroversiellt upplägg då Die Linke har rötter i det tidigare kommunistpartiet.

Framför allt är partiets pro-ryska inställning i utrikespolitiken och deras motstånd mot Nato i försvarspolitiken svårt för både SPD och De gröna att acceptera.

Jamaica

Ett tredje alternativ är en ”Jamaica-koalition” (Svart, gult, grönt) där CDU/CSU med partifärgen svart får kanslerposten och samarbetar med FDP och De gröna. Alternativet är inte favorittippat, men ska inte uteslutas.

Likhet med Sverige

På vissa sätt påminner det tyska partilandskapet om det svenska inför valet 2018. Samtliga etablerade partier utesluter samarbete med det högerpopulistiska Alternativ för Tyskland och de borgerliga partierna utesluter samarbete med Die Linke. Resultatet kan, liksom i Sverige, bli seglivade förhandlingar efter valet.

Detaljerat

I Tyskland skriver partier som ingår regeringssamarbete ofta mycket detaljerade koalitionsfördrag. Så att komma framåt i förhandlingarna tar tid. Efter valet 2017 försöktes först en Jamaicavariant men de sonderingssamtalen brakade samman. När till slut CDU och SPD enades var man framme i mars 2018 och ett 175 sidor långt fördrag undertecknades.

Fler varianter

Däremot är tyskarna inte främmande för att pröva nya samarbetsformer. Normen om majoritetsregeringar har gjort att många olika koalitionsvarianter har prövats på delstatsnivå. För närvarande styr 10 olika konstellationer i Tysklands 16 förbundsländer och där finns inte bara trafikljus och Jamaica utan också bland annat två Kenyakoalitioner (Svart/Rött/Grönt) och en Tysklandskoalition (Svart/Rött/Gult).

Den 26 september kommer valresultatet, men det lär dröja innan en tysk regering är på plats.