Väljare är flockdjur – och vi röstar om mamma påminner

I både Danmark och Sverige är valdeltagandet högt. Den danske statsvetaren Kasper M. Hansen vid Köpenhamns universitet har tillsammans med sina kollegor undersökt vad det är som styr valdeltagande i Danmark och också sett att liknande tendenser finns i Finland. Slutsatsen är att vi som väljare är mer benägna att rösta om vi gör det tillsammans med någon annan på valdagen.

– Vi ska inte försöka mobilisera individer utan mobilisera grupper, säger Hansen.

Mamma har inflytande

En stor del av benägenheten att rösta styrs också av om ens föräldrar röstar och då framför allt om mamma röstar.

– Om du vill nå unga väljare måste du nå deras föräldrar, säger Kasper M. Hansen.

Man väljer mellan de partier som man har övervägt. Man byter inte hipp som happ.

Maria Oskarsson, statsvetare
Om att väljare som inte bestämt sig ofta väljer mellan två närliggande partier.

Både gruppbeteendet och mammornas röstande är förklaringar till att valdeltagandet är högre hos 18-åringar och 19-åringar än hos ålderskategorin 20-27. När man flyttat hemifrån har man helt enkelt ingen att gå och rösta med – och kanske ingen mamma som påminner en.

Läs också: MUFC ska dela ut pengar för högre valdeltagande

Men föräldrarna fortsätter att påverka upp i åren. För gruppen individer där båda föräldrar har röstat är valdeltagandet högre långt upp i åren.

Rösta med vän

Valdeltagandet är också högre hos förstagångsväljare än de som redan röstat en gång. Möjligen kan det tänkas bero på nyhetens behag eller att vid det andra valet har den väljarkategorin just lämnat familjen och saknar därför en naturlig röstningskompis. Ökade möjligheter till förtidsröstning behöver inte heller betyda att valdeltagandet går upp.

– Vi ska inte försöka göra det lättare utan snarare återupprätta normen att gå tillsammans med en vän, säger Hansen.

Partival sker i steg

Att komma iväg till valurnan är en sak. Hur man kommer fram till vilket parti man ska välja är en annan. Hur vi gör våra partival har Maria Oskarsson, statsvetare vid Göteborgs universitet forskat på tillsammans med Henrik Ekengren Oscarsson.

Läs också: Valdeltagandet ökar – tack vare SD

Genom att utgå från konsumtionsteori har de kunnat visa att det valet sker i faser. Väljarna sållar helt enkelt bland utbudet i flera steg. Redan tidigt i processen väljer väljarna bort de partier som står långt ifrån dem. I slutändan står den väljare som inte bestämt sig med 2-3 partier som ligger nära varandra politiskt.

– Man väljer mellan de partier som man har övervägt. Man byter inte hipp som happ, säger Maria Oskarsson.

Svårrörliga väljare

Generellt kan sägas att svenska väljare är mer svårrörliga än på mycket länge. Många har redan nu bestämt sig för vad de ska rösta på. Det innebär en utmaning för partierna när de går in i valrörelsen.

– Den här valrörelsen liknar inget annat. Därför har vi startat valrörelsen mycket tidigare, säger John Zanchi, Socialdemokraternas valgeneral.

Läs också: Utlandssvenskar kan avgöra riksdagsvalet – men få röstar

Moderaternas strategichef Per Nilsson delar den uppfattningen. Han menar att partierna också är medvetna om att de inte är med och kämpar om alla väljare.

– Vi säger att vi vill vinna alla. Men vi vet att hur vi än gör kommer inte alla att rösta på Moderaterna, säger han.