En grupp som ofta glöms bort i diskussionerna om viktiga väljargrupper är utlandssvenskarna. I dag bor cirka 660 000 svenskar utomlands, enligt beräkningar från organisationen Svenskar i Världen. Men långt ifrån alla av dessa går till valurnorna.

Vad det beror på är inte helt enkelt att svara på. Men ett argument som lyfts fram är att det är krångligt för utlandssvenskar att rösta. Man får bara står kvar i vallängden i 10 år efter det att man lämnat landet. Därefter måste man själv anmäla om man vill stå med. Om man väl står med i vallängden kan man antingen rösta på en ambassad, ett konsulat, eller via brev. Men vilka regler som gäller känner inte alla till.

– Vi arbetar mycket och gärna med att folk ska rösta mer. Vi har webbsidor och informationskampanjer om hur man ska göra, var man ska rösta och varför man ska rösta, säger Karin Ehnbom-Palmquist, generalsekreterare för Svenskar i Världen, till Altinget.

Samtidigt är det ett problem som riksdag och regering också är medvetna om.

– Det görs hela tiden reformer för att underlätta för brevröster från utlandet. Utlandssvenskar är också en grupp som nämns när det gäller e-röstning. Det kanske inte är en generellt bra idé men kan vara en idé för att underlätta för dem som bor i utlandet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare, till Altinget.

Läs även: Så ska utlandssvenskarna rösta mer

Inte i fokus

Partierna har hittills inte heller lagt särskilt mycket fokus på att ragga röster i utlandet. Men det kanske är på väg att ändras.

– Jag tror att de kommer att engagera sig mer i år därför att nu vet man att det finns minst 660 000 svenskar utomlands. Det visste man inte tidigare så den gruppen är ju mer intressant nu, säger Ehnbom-Palmquist.

Samtidigt har det inte varit helt dött på valkampanjfronten tidigare heller. I det senaste riksdagsvalet höll Moderaterna valmöten i bland annat Oslo, London, Paris och Costa del Sol. Feministiskt Initiativ anordnade tepartyn i London och Sverigedemokraterna träffade utlandssvenskar i både Norge och USA. Men att den typen av möten skulle ge stor effekt tror inte Henrik Ekengren Oscarsson.

– Jag tror att det har ganska liten effekt. Det finns en del partier gör den typen av insatser men det är svårt att nå dem. Det är en väldigt brokig grupp, säger han.

Röstar höger

Det man kan säga om utlandssvenskarna är att de röstar mer höger jämfört med de inhemska väljarna. 36 procent av utlandssvenskarna röstade till exempel på Moderaterna (valresultatet: 23 procent) och bara 15 procent på Socialdemokraterna (valresultatet: 31 procent).

– Det beror på att de har högre utbildning och högre inkomster. Många har också utvandrat under en period då skillnaderna var mycket större, säger Ekengren Oscarsson.

Men det är inte bara Moderaterna som är mer populära hos svenskar utomlands. Också Liberalerna och Miljöpartiet har ett betydligt större väljarstöd i den gruppen jämfört med i landet i stort.

Kan få betydelse

I valet 1979 avgjorde utlandsröstarna valutgången. Efter det preliminära valresultatet på valnatten stod Socialdemokraterna som segrare. Men när också brevrösterna från utlandet räknats fick Moderaterna ytterligare ett mandat och de borgerliga kunde ta regeringsmakten med ett mandats övervikt.

I ett väldigt jämnt val kan det inte uteslutas att de sent räknade rösterna (de så kallade onsdagsrösterna) kan få stor betydelse. I den kategorin ingår numera också inhemska förtidsröstare som röstat sent. Totalt utgjorde onsdagsrösterna 3 procent av rösterna i riksdagsvalet 2014. En tredjedel av dessa antas ha varit utlandsröster.

Framför allt kan rösterna bli intressanta för de partier som ligger nära 4-procentsspärren.

– Om Miljöpartiet ligger på 3,91 procent på valnatten är det inte otänkbart att onsdagsrösterna skulle kunna pressa dem över 4 procent eller på samma sätt för Liberalerna, säger Ekengren Oscarsson.

Vill se mer fokus på utlandssvenskarna

Förutom att informera om hur man går tillväga för att rösta och hålla valmöten i utlandet framhåller Karin Ehnbom-Palmquist att partierna också måste bli bättre på att se på utlandssvenskarna som en väljargrupp för att öka valdeltagandet. Hon menar att de många gånger glöms bort.

– När de tar fram sina valmanifest och viktiga frågor inför valet tycker jag inte att det är mycket som står tillgodo för utlandssvenskarna utan det är mest inhemska frågor i Sverige. Det är en ganska viktig grupp om man tänker på dem som en valkrets i Sverige, säger hon.