Debatt

Utredare: Statligt stöd inom minoritetspolitiken brister

DEBATT. Kommuner, regioner och statliga myndigheter behöver ett bättre stöd i arbetet med minoritetslagen, skriver regeringens särskilda utredare Ingrid Johansson Lind.

Samer från Saarivuomma sameby m.fl. protesterar mot Norges och Sveriges regeringar när de vill förminska samisk rätt till land och vatten, 23 november 2007.
Samer från Saarivuomma sameby m.fl. protesterar mot Norges och Sveriges regeringar när de vill förminska samisk rätt till land och vatten, 23 november 2007.Foto: Bertil Ericson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Ingrid Johansson Lind
Särskild utredare, Högre växel i minoritetspolitiken – stärkt samordning och uppföljning, SOU 2020:27 och tidigare generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen


Den svenska minoritetspolitiken firar i år 20 år. Fortfarande återstår mycket arbete för att tillgodose rättigheterna för de nationella minoriteterna. Därtill behövs bättre verktyg för att följa upp vilka insatser som görs – och vilka som saknas.

Respekten brister

Nuvarande uppföljningssystem infördes 2010. Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget fick uppdraget att följa upp, samordna och stödja genomförandet av minoritetslagen i kommuner och regioner samt bistå regeringen med underlag för den fortsatta styrningen av politiken. Respekten för lagstadgade minoritetsrättigheter brister dock fortfarande och en översyn har nu gjorts av uppföljningens effektivitet, ändamålsenlighet och organisering.

"Tvingas starta från noll"

Viktiga insatser har gjorts i många kommuner och regioner, främst inom förvaltningsområdena, där enskilda har rätt till viss samhällsservice på finska, meänkieli och samiska. Strukturella problem såsom brist på minoritetsspråkig personal försvårar dock arbetet. Behovet av stöd i minoritetsarbetet är stort men i dag råder stor osäkerhet i kommuner och regioner om vad man kan förvänta sig i form av statligt stöd.

Bristen på centrala informations- och utbildningsinsatser riskerar att leda till att statsbidraget som i dag fördelas till kommuner och regioner används ineffektivt. För att uppfylla lagkraven avsätter kommuner betydande resurser för att bland annat ta fram eget informationsmaterial. Särskilt nya kommuner inom förvaltningsområdena upplever att de tvingas starta från noll. Problemen är särskilt påtagliga inom områdena för finska och meänkieli.

Omfattande okunskap

Respekten för lagstadgade minoritetsrättigheter brister dock fortfarande och en översyn har nu gjorts av uppföljningens effektivitet, ändamålsenlighet och organisering.

Ingrid Johansson Lind
Särskilda utredare

Okunskapen om grundskyddet som omfattar samtliga fem nationella minoriteter är därtill omfattande. Framför allt har romers och judars rättigheter stora svårigheter att få genomslag. Främjandeinsatserna måste därför förstärkas och stödet bli mer omfattande.

Utredningens förslag

Nuvarande uppföljning ger ingen samlad och tydlig bild av situationen i kommuner och regioner. Minoriteternas kunskap och erfarenheter utnyttjas inte i tillräcklig grad och de olika minoriteternas behov framgår inte i nödvändig omfattning. Utredningen förslår därför följande:

  1. Uppdraget att samordna och följa upp politikområdet förtydligas och förstärks. Uppföljningen måste bli mer långsiktig och strategisk, fånga upp hinder och utvecklingsbehov samt utgöra underlag för nya beslut.

  2. Uppdraget rörande de judiska, romska, sverigefinska och tornedalska minoriteternas rättigheter flyttas från Länsstyrelsen i Stockholms län till Institutet för språk och folkminnen. Genom att samla och koncentrera kompetens hos institutet som redan har en rad viktiga minoritetspolitiska uppdrag, kan uppföljningen stärkas. I enlighet med regeringens direktiv ska Sametinget ha kvar uppdraget att stärka samers rättigheter inom minoritetspolitiken.

  3. Stödet till kommuner och regioner stärks. Ökad samordning, riktade kunskapshöjande och synliggörande insatser ska erbjudas, liksom stöd för att säkerställa kompetensförsörjning.

  4. Samordningen mellan statliga myndigheter stärks. En struktur för samverkan och erfarenhetsutbyte ska tillhandahållas. Myndigheterna behöver även integrera minoritetspolitikens mål bättre i sin ordinarie verksamhet.

Lägg in en högre växel

Ingrid Johansson Lind, särskilda utredare.
Ingrid Johansson Lind, särskilda utredare. Foto: Add light Fotograf Göran Ekeberg AB

Att förverkliga mänskliga rättigheter på ett sätt som gör skillnad i människors vardag är angeläget men inte lätt. Utredningen vill med dessa förslag ge minoritetspolitiken en rejäl skjuts framåt. Det är dags att lägga in en högre växel i arbetet.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00