Tyskland satsar astronomiska summor på att rädda företag

JÄMFÖRELSE. Tyskland öser på med pengar för att rädda sina företag. Sverige väljer en försiktigare strategi. Vem som i slutändan får rätt är svårt att veta, menar expert.

Förutom hälsomässiga konsekvenser får coronaviruset, genom restriktionerna som följer av det, också ekonomiska konsekvenser. På samma sätt som den svenska strategin hälsomässigt sticker ut jämfört med många andra länder, gör också den ekonomiska det.

Den svenska regeringen har kommit med en rad ekonomiska åtgärder. Samtidigt har dessa kritiserats av både företag och opposition för att inte vara tillräckliga. I Tyskland gäller i stället taktiken att ösa ut pengar snabbt, från början.

– Det ligger två bedömningar i botten. Tyskarna satsar så mycket som möjligt för att rädda så många företag som möjligt från början. I Sverige tänker man att krisen kanske blir mer långvarig och att det är bäst ha pengar kvar för att satsa lite senare. Hur man än gör löper man risker med tids- och volymaspekten så det går inte att säga vad som är bäst, säger Hubert Fromlet, affilierad professor vid Linnéuniversitetet och senior rådgivare på Tysk-svenska handelskammaren, till Altinget.

Skillnader

Den stora skillnaden mellan Sverige och Tyskland är tyskarnas satsning på direktstöd till mindre företag och att den tyska regeringen också ger högre kreditgarantier till banker som lånar ut pengar.

Tyska företag med upp till 10 anställda kan ansöka om att få 9 000-15 000 euro i direktstöd, utan krav på återbetalning. Bara den delen av tyskarnas stödpaket beräknas kosta den tyska staten upp till 50 miljarder euro (cirka 550 miljarder kronor). Ändå är det inte säkert att det räcker.

– Det är mer än en droppe i havet men det kommer säkert inte vara tillräckligt mycket, säger Fromlet.

Generösa garantier

Samtidigt står den tyska regeringen för kreditgarantier upp till 100 procent av lånebeloppet när banker lånar ut pengar. Att jämföra med Sverige, där de statliga kreditgarantierna "bara" uppgår till 70 procent.

– Det är skandalöst lågt tycker jag. Det är därför bankerna inte vill låna ut så mycket. Sverige har varit ganska snålt på den finansiella sidan men samtidigt inte stängt ned lika mycket, säger Hubert Fromlet.

Oklar kostnad

Eftersom en så stor del av de ekonomiska åtgärderna är i form av garantier och lån är det svårt att räkna på hur mycket länderna egentligen satsar.

I Tyskland menade finansdepartementet i början av april att notan för samtliga coronaåtgärder ligger på 1137 miljarder euro (cirka 12,5 biljoner svenska kronor). Hubert Fromlet menar att alla kostnadsprognoser blir osäkra eftersom de bygger på så många antaganden.

– Men jag är ganska övertygad att det tyska paketet inte bara i absoluta tal utan också relativt sett är bra mycket större än det svenska, säger han.

Tyskland tar höjd

Klart är i alla fall att Tyskland har tagit ordentlig höjd redan från början.

– Det är klart att det alltid finns möjlighet till lite tekniska justeringar. Men beloppsmässigt har Tyskland nog gjort sitt nu mer eller mindre. Jag tror inte att man kommer med några nya monstruösa stimulanspaket den närmsta tiden, säger Fromlet.

Nytt läge

Det som är gemensamt i båda länder är att man tvingats till extraordinära lösningar och utgifter som inte ligger långt utanför de normala ekonomiska ramarna.

I Sverige har regeringen föreslagit att öka utgiftstaket i det finanspolitiska ramverket med 350 miljarder kronor. I Tyskland är man på väg att avaktivera den så kallade skuldbromsen som finns i grundlagen och målet om en budget i balans är redan kört.

Vilken strategi som visar sig vara rätt i slutändan får framtiden utvisa.

– Jag hyser lite mer sympati för den tyska linjen att vara generös i början och försöka rädda så många som möjligt men jag kan inte vara säker på om det är rätt eller fel, säger Fromlet.

Forrige artikel Forskare: Danmark kan fortfarande hamna på samma slutresultat som Sverige Forskare: Danmark kan fortfarande hamna på samma slutresultat som Sverige Næste artikel S drar ifrån i opinionen S drar ifrån i opinionen
Glad sommar – lästips för semestern

Glad sommar – lästips för semestern

SOMMARUPPEHÅLL. Altinget Rikspolitik går på semester. Om du inte kan få nog av Altinget så hittar du här några guldkorn från våren. Nästa nyhetsbrev kommer i mitten på augusti.