Tunga ekonomer ska ge råd till finansministern

Finansminister Mikael Damberg (S) har fått ett eget ekonomiskt råd. Det består av några av landets tyngsta nationalekonomer. ”Det är en möjlighet för finansministern att inhämta våra synpunkter”, säger ledamoten Lars Calmfors.

Placeholder image
Mikael Damberg, Lars Calmfors, Helena Svaleryd, Karolina Ekholm och Daniel Waldenström. I rådet ingår också Robert Östling och Olof Johansson-Stenman. Foto: Johan Jeppsson/TT, Anders Wiklund/TT, Stina Stjernkvist/SvD/TT, Mikael Wallerstedt/UU, Karl Gabor/IFS.

Den 21 mars hölls det första mötet i det nyinrättade ekonomiska rådet. Det består av Mikael Damberg (S) själv som ordförande och nationalekonomerna Lars Calmfors, Karolina Ekholm, Olof Johansson-Stenman, Helena Svaleryd, Daniel Waldenström och Robert Östling.

Syftet är enligt finansdepartementet ”att ge finansministern råd i aktuella ekonomiska och vetenskapliga frågor av betydelse för den ekonomiska politiken”. Rådet är på sätt och vis en fortsättning på den referensgrupp som dåvarande finansminister Magdalena Andersson (S) inrättade under pandemin. Bara en av ledamöterna är utbytt, arbetsmarknadsekonomen Eva Mörck har ersatts av arbetsmarknadsekonomen Helena Svaleryd.

– Den förra referensgruppen var väldigt tydligt kopplad till pandemin. Det var inte ekonomisk politik generellt. Men jag uppfattar att det nya rådet precis som referensgruppen är ett forum för informella diskussioner, säger Lars Calmfors till Altinget.

Historisk namne

Att finansministern samlar experter i ett råd finns det fler exempel på i historien. 1988–2007 fanns ett med ett snarlikt namn – Ekonomiska rådet. Lars Calmfors var med även i det och satt som ordförande. Men han ser trots likheterna i namnet ändå tydliga skillnader.

– Det var akademiker som gav vetenskapliga råd till finansdepartementet. Men det var en mer omfattande verksamhet. Där fanns en budget och vi ordnade regelbundet seminarier för departementet och Konjunkturinstitutet. Det var lunchdiskussioner varje månad där rådets ledamöter gjorde förberedda inlägg om olika aktuella frågor, vi gav ut en tidskrift och ordnade konferenser. Då jobbade rådet också helt självständigt med egen ordförande. Så det var en helt annan institutionell form med större krav på ledamöterna.

Sträng och Lindbeck

Ekonomiska rådet lades ner av regeringen Reinfeldt och ersattes av Finanspolitiska rådet. Även där har Lars Calmfors varit ordförande. Det finns kvar och fyller en annan funktion.

– Där är det inga kontakter underhand mellan finansminister eller departementsledningen och rådet. Det skrivs en oberoende rapport och kommunikationen sker enbart offentligt. Det är inte rådgivning utan extern utvärdering och blir därför mer konfrontatoriskt.

Så för att hitta ett liknande råd som det finansministern nu har startat får man bläddra ännu längre bak i historieböckerna.

– Det här påminner lite om något som fanns före min tid. Då fanns det något som hette Ekonomiska planeringsrådet på 1960-talet och början av 1970-talet där till exempel mina lärare Erik Lundberg och Assar Lindbeck träffade Gunnar Sträng för som jag uppfattade mer informella diskussioner. Men där ingick också myndighetsföreträdare som generaldirektören för Ams.

Fler aktörer

Det finns flera aktörer som bistår finansdepartementet i arbetet med finanspolitiken. Finansmarknadsministern Max Elger (S) är också ordförande i ett eget råd, Finansiella stabilitetsrådet. Där ingår också riksbankschefen, riksgäldsdirektören och generaldirektören för Finansinspektionen.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) är en kommitté under finansdepartementet som ska ge underlag för finanspolitiska beslut och flera myndigheter analyserar också den ekonomiska politiken. Främst Finanspolitiska rådet men också Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet som har i uppdrag att göra prognoser och analysera finanspolitiken. Men finansministerns nya ekonomiska råd skiljer sig från dessa.

– Det är mer intern informell rådgivning. Det andra är mer formella uppdrag. Det överlappar delvis men alla de här andra myndigheterna har resurser. Det finns ju inte i det här rådet. Där är vi med i vår personliga kapacitet och kan dra på vår forskning men det finns inga analysresurser, säger Calmfors.

Vad tänker du att du kan bidra med?

– Förhoppningsvis kan jag bidra med input från forskning och erfarenhet av att ha diskuterat och analyserat ekonomisk politik under lång tid. Sedan är det en öppen fråga vad det leder till. Det beror på vad det kommer för problem. Det här blir såvitt jag kan förstå inget tidskrävande uppdrag och det utgår inget arvode. Förhoppningsvis kan vi göra någon nytta och det kan också vara lärorikt om vad som är på gång i politiken och hur man tänker där. Jag tror rent allmänt att det är viktigt med ett utbyte mellan politik och forskning. Det bidrar jag gärna till.

Ser du nån risk med att ingå i ett råd lett av finansministern, kan det hämma dig i den offentliga debatten?

– När man har informella diskussioner i slutna rum får man vara väldigt medveten så att man inte låter sig påverkas av det och agerar på ett annat sätt i den offentliga debatten. Det kan förstås finnas en risk om man inte tänker sig för. Men jag har inte tänkt låta mig påverkas. Jag har för avsikt att föra fram samma argument i rådet som jag har gjort offentligt.

Nämnda personer

Lars Calmfors

Professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet
Fil.dr i internationell ekonomi (Handelshögskolan i Stockholm, 1971)

Karolina Ekholm

Riksgäldsdirektör
Fil.dr. i nationalekonomi (Lunds uni. 1995)

Mikael Damberg

Finansminister (S)
Förvaltningslinjen (Stockholms uni. 2000)

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor