Regnér: Eftersatt socialtjänst kräver stora investeringar

INTERVJU. Alliansregeringen gjorde ingenting åt den kraftigt eftersatta socialtjänsten. Nu behövs det långsiktiga investeringar anser barnministern Åsa Regnér i en intervju med Altinget.

Hennes frågor rör människors vardagsliv. Det gör också hennes jobb till det största privilegiet och den största utmaningen. Det handlar ofta om människor i sköra skeden i livet och där måste välfärdssamhället fungera när människor som bäst behöver det. Det berättar barn-, äldre- och jämställdhetsministers Åsa Regnér (S) i en intervju med Altinget.

– Det största privilegiet som jag faktiskt tänker på dagligen och stundligen är att mina frågor är en grundbult i socialdemokratisk välfärdspolitik. Det gör så stor skillnad om man levererar eller inte. Därför anstränger jag mig väldigt mycket för att göra det.

Pressad socialtjänst under lång tid

Under lång tid har socialtjänsten varit hårt pressad. Framförallt den sociala barn- och ungdomsvården har under lång tid varit eftersatt. Höstens stora flyktingmottagande och att antalet ensamkommande barn blev så många ökade trycket ytterligare. Nu är läget allvarligt, menar Åsa Regnér.

– Socialtjänsten var väldigt bräcklig när vi tog över den för ett och halvt år sedan. Det är inte bara vi som säger det som en slags partipolitikpoäng utan det är väl belagt från forskning, fackliga organisationer och från SKL själva.

Regnér anser att alliansregeringen genomförde en del förbättringar på socialtjänstens området. Exempelvis lyfter hon fram att skyddet för barnen stärktes genom ett ökat krav på orosanmälningar. Samtidigt tillfördes varken tillräckligt med resurser eller möjlighet att bära de nya uppdragen. I en tidigare intervju med Altinget kritiserade den förre socialministern Göran Hägglund regeringen för att sakna reformvilja. Den uppfattningen delar inte Åsa Regnér.

– När man ser till socialtjänsten är det ett extremt provocerande uttalanden. Det fanns ett enormt tryck på socialtjänsten som den förra regeringen inte gjorde någonting åt. Tvärtom lade de på nya uppgifter. Det var inget fel på det, men man kan inte göra det utan att ge resurser för att arbeta med det.

Långsiktiga investeringar behövs

Flera gånger i veckan under senare tid har Åsa Regnér rest runt och besökt kommuner. Hennes uppfattning är att det finns tid hos kommunerna att utreda och se varje barns behov, vilket inte hanns med under hösten.

– Det är många ensamkommande barn som vi inte bara ska ta emot, utan de ska också tas om hand. Men allt vi gör, har jag bestämt, måste också vara relevant för en långsiktig investering. Det här bygget måste vara stabilt även i framtiden.

Även om situation är akut handlar det om mer än att bara krishantera, menar Åsa Regnér och lyfter fram de 10 miljarderna till kommunerna som regeringen aviserat i samband med vårbudgeten.

– Just när det gäller flyktingmottagandet är ju de ensamkommande barnen verkligen ett kommunalt ansvar. Jag hoppas att många kommuner kan använda de här medlen till detta om det behövs.

Flaskhalsar ska bort

Nu lägger regeringen delvis om systemet för flyktingmottagandet där även kommunerna ingår. Det beslutet finns inte ännu men det bereds meddelar Åsa Regnér. I och med att man nu har en anvisningslag kommer kommunerna på ett tydligare sätt än tidigare veta hur stort deras mottagande kommer att bli.

I samband med det kommer HVB-hem och stödboenden att jämställas. Åsa Regnér hoppas att fler kommunerna nu ska använde sig av stödboendeformen. Under hösten var det en stor platsbrist på HVB-hem och privata aktörer kunde ta ut allt högre priser.

– Det är sant att under början av året hade vi bara delvis lagstiftning på plats. Samtidigt var barnen inte utredda, man visste inte vilka barn som kunde passa för stödboende och vilka som passade på HVB-hem. Men nu hoppas jag att vi får fram det här nya systemet och då tror jag att vi kommer att få bort de här flaskhalsarna.

Kritik mot riktade bidrag för bemanning

Läkarförbundet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) vill se en minskning av de riktade statsbidragen. Det vill regeringen också. Men trots det spås de öka med 76 procent i vårbudgeten och blir i år större än de generella statsbidragen. Hans Karlsson, direktör för avdelningen för vård på SKL är kritisk till de riktade statsbidragen om ökad bemanning i socialtjänsten som han menar är en kortsiktig lösning. Det finns en risk att personal anställs under en kort tid, istället för att kvaliteten i verksamheten byggs upp. 

Likaså på äldreomsorgens område har regeringen tillsammans med Vänsterpartiet avsatt två miljarder till ökad bemanning per år. Under hösten kommer Socialstyrelsen att utreda utdelningarna av medlen. Men enligt medieuppgifter har redan så mycket som 85-90 procent har betalas ut. Det är enorma nivåer av en historiskt stor satsning enligt Åsa Regnér.

– Jag konstaterar bara att kvaliteten och bemanning inom äldreomsorgen, eller "bekvinnling” som det ofta i verkligheten handlar om, är extremt viktiga för oss. Vi ser nu att de här medlen betalas ut med stor träffsäkerhet och hastighet. Vilket betyder att de är efterlängtade pengar.

Forrige artikel Vit man skurk – brun man offer Næste artikel Nya skatteregler för miljövänliga bilar dröjer Nya skatteregler för miljövänliga bilar dröjer
Liberalerna lagar efter läge när talespersoner utses

Liberalerna lagar efter läge när talespersoner utses

MAKTDELNING. Det vanligaste hos L är att talespersonerna följer utskotten. Men det finns även lägen då partiet vill lyfta fram en speciell person i en viss fråga. En sådan är Barbro Westerholm.