Nästan hälften av SD:s ex-ledamöter har lämnat partiet

Sverigedemokraternas tidigare toppnamn Paula Bieler Eriksson lämnar partiet. Hon vill ha en friare roll skriver hon i en kommentar till SVT:

”Jag valde helt enkelt att inte förnya medlemskapet i år, helt i linje med att jag valt att inte längre företräda partiet utan dels ge mig själv mer utrymme åt mitt privata liv, dels vara fri kommentator de gånger jag vill kommentera något politiskt”.

Hon slutade i riksdagen i februari. Beslutet hade bland annat att göra med att riksdagen nekade henne ledighet för att åka på bröllopsresa, något Altinget var först att rapportera.

Strömavhopp

Men Bieler Eriksson är långt ifrån först av SD:s tidigare ledamöter att också lämna partiet. Närmare hälften (45 procent) av de sverigedemokrater som tidigare har varit riksdagsledamöter har antingen i direkt anslutning eller senare valt att också lämna partiet.

Grunderna för avhoppen är olika. Vissa har uteslutits, andra har själva valt att lämna. Några har lämnat partiet före de lämnat riksdagen och på så sätt blivit politiska vildar. Andra har blivit uteslutna under sin tid i riksdagen. Medan ett antal har valt att först lämna riksdagen för att senare också lämna partiet, som i fallet med Paula Bieler Eriksson.

Problem

Det är rimligt att anta att avhoppen från SD kommer att minska över tid. Partiet är fortfarande förhållandevis ungt i riksdagen och har också breddats mer på senare tid. Men samtidigt bör partiledningen oroas över tendensen.

Det är naturligtvis inte bra imagemässigt för partiet att förtroendevalda lämnar partiet på löpande band efter avslutat riksdagsuppdrag. Dessutom är det bra för partier om de kan ha erfarna medlemmar även utanför riksdagshuset.

Situationen blir än mer beklämmande om man tar med kommunerna i ekvationen. DN gjorde 2018 en granskning som visade att det då fanns 155 politiska vildar som lämnat eller blivit uteslutna från SD.

Partikultur

Det har länge varit känt att Sverigedemokraterna är ett toppstyrt parti. De som inte passar in får inte förnyat förtroende. Av de 20 ledamöter som valdes in i riksdagen 2010 återstår i dag bara 10, trots att partiet vuxit till 62 mandat. Inför valet 2018 fick 17 av de 49 ledamöter som valdes in 2014 inte chansen på riksdagslistorna.

Kvinnor

Men det finns ett annat problem med Paula Bieler Erikssons avhopp som kanske är ett ännu större problem för SD. Partiet har få kända kvinnliga partiföreträdare.

Riksdagsgruppen består av 44 män och 18 kvinnor. Bara 10 av 18 kvinnor har utskottsplatser. Partiledare, partisekreterare och gruppledare är, och har alltid varit, män.

I partistyrelsen är två tredjedelar män (13 män och sex kvinnor). Julia Kronlid har den högsta posten, andre vice ordförande, av dessa. Men i den förra styrelsen var både förste och andre vice ordförande kvinnor.

Samtidigt har SD problem att locka kvinnliga väljare. I SCB:s senaste partisympatiundersökning fick partiet 16,7 procent. Men bland kvinnor fick partiet bara 10,5 procent och bland yngre kvinnor är stödet ännu lägre.

I ljuset av detta är det ändå värt för partiledningen att ta Paula Bieler Erikssons avhopp mer allvarligt än presschefen Henrik Gustavsson gav uttryck för när SVT frågade honom:

– Det finns ingen anledning för oss att ha någon åsikt om det överhuvudtaget.