Insats mot hemvändande terrorister kan tappa tempo

ANALYS. Det är oklart vilken myndighet som ska ha huvudansvaret för att förebygga våldsbejakande extremism i framtiden. Därmed finns en risk att arbetet mot potentiella terrorister förlorar fart.

Svenska medborgare som har delaktig i terrorbrott utomlands, framförallt i Syrien, återvänder till Sverige och det kräver insatser från flera håll.  Den som har deltagit i terrorbrott utomlands ska tas om hand av rättsväsendet. Men det finns insatser som ligger vid sidan av detta – hur fångar man upp dem som är i riskzonen att radikaliseras, rekryteras till extrema rörelser och därmed utgör en risk för samhället?

Strax före jul lade Hillevi Engström, avgående nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, fram ett förslag för hur det förebyggande arbetet ska bedrivas i framtiden. I botten finns en blocköverskridande uppgörelse om insatser mot terrorbrott som regeringen och de borgerliga har slutit. Och den säger att den temporära verksamhet som har bedrivs av samordnaren ska fortsätta och då få en fastare form.

En myndighet tar över

Förslaget är att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ta över det nationella uppdraget att samordna arbetet från och med 2018. Länsstyrelserna får i uppdrag att på regional nivå sköta kontakter och samordningen med kommunerna som är den allra viktigaste nivån när det gäller att förebygga extremism, oavsett om det handlar om högerextrema, vänsterautonoma eller islamister.

Läs mer: Arbetet mot extremism ska växlas upp

Att MSB tar över det nationella ansvaret är naturligt, menade Engström. ”Våldsbejakande extremism är ytterst en risk för medborgarna och samhället i stort”, sade hon då i en intervju med Altinget.

MSB hanterar i dag alla typer av risker som samhället ställs inför och dit hör även våldsbejakande extremism, och av det skälet måste frågan även tas in i de riks-och sårbarhetsanalyser som kommuner, länsstyrelser och myndigheter är skyldiga att göra. MSB har de bästa förutsättningarna att ta över och de alternativa myndigheter som utredningen granskade och analyserade uppfyllde inte kravprofilen.

Missnöjd med analys

I sedvanlig ordning har förslaget skickats ut på remiss till myndigheter och organisationer. Det handlar om 141 remissinstanser som ska ge sin syn på de förslag som lagt fram och på fredag den 24 mars ska synpunkterna vara inne hos kulturdepartementet som har ansvar för frågan.

Men MSB delar inte utredarens bedömning att ansvaret för samordningen av arbetet med våldsbejakande extremism bör ligga hos myndigheten. Det vore mer naturligt att knyta samordningen till den struktur som nu håller på att byggas upp inom det brottsförebyggande området, med tydligare uppgifter för Brottsförebyggande rådet på nationell nivå och en stödjande roll för länsstyrelserna, anser MSB i sitt remissvar.

 MSB har idag ett brett uppdrag och detta utvidgas finns en risk att  MSB:s förmåga att hantera kärnuppgifterna blir sämre. ”Extremistfrågorna riskerar att inte få efterfrågad prioritet – alternativt ta så mycket kraft att andra frågor, som också är prioriterade av regeringen, inte kan hanteras med tillräcklig prioritet”, skriver myndigheten.

Uppenbarligen är inte heller regeringen helt nöjd med utredningen. I instruktionerna till remissinstanser skriver kulturdepartementet att: ”Det har bedömts att betänkandets huvudförslag när det gäller vilken myndighet som bör samordna arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism inte är tillräckligt analyserat. Det gäller vilka myndigheter som skulle kunna vara aktuella och skälen för detta.”

Och därför har remissinstanserna ombetts att ytterligare belysa frågan om vilken myndighet som är lämplig. De drygt 140 instanserna ska svara på frågorna: Vilka behov har ni utifrån er verksamhet av nationell samordning av arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism? Utifrån dessa behov, vilken myndighet, inklusive myndigheter som inte har behandlats av utredningen, anser ni är mest lämplig att tilldelas uppdraget som nationell samordnare och varför.

Kan försenas

Det betyder i praktiken att regeringen har satt igång en miniutredning inom ramen för remissomgången. Och därmed ökar risken för att frågan dra ut på tiden och att den tidsplan som utredningen skissat på betänkandet inte håller.

Tidigare har de myndigheter som ingått i utredningens referensgrupp framhållit att övergången till den nya ordningen måste planeras och förberedas under 2017 för att man inte ska förlora det nuvarande samordning byggt upp i egen kompetens, kommunala kontakter och liknande.

 I nuläget är det Kulturdepartementet och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) som är högsta ansvarig för samordningen för att förebygga våldsbejakande extremism.

När verksamheten tas över av en myndighet lär också ansvaret flyttas till en annan minister. Om det blir MSB eller BRÅ som får ansvaret kommer det därför sannolikt att placeras i justitiedepartementet och hos inrikesminister Anders Ygeman eller justitieminister Morgan Johansson.

Han har tidigare sagt till Altinget att förslagen från Hillevi Engström är i rätt riktning, men att regeringen inte slutgiltigt bestämt vilken myndighet som ska ha huvudansvaret.

– Jag tror att det är rätt att låta verksamheten uppgå i en myndighet, eftersom det handlar om en verksamhet som inte är tillfällig. Vi kommer att behöva arbeta mot våldsbejakande extremism under en lång tid framöver, sade han i december.

Forrige artikel Vapenaffärer en balans på knivsegg Næste artikel Dansk analytiker: Sverige står vid ett vägskäl