Inflation av misstroende i riksdagen – men det lyckas aldrig

KOMMENTAR. Riksdagen har röstat om misstroende mot ministrar elva gånger. Nu kan en tolfte vara på väg. Ingen har lyckats, men trots det försöker oppositionen som aldrig förr att fälla ministrar.

Riksdagens protokoll från den senaste misstroendeomröstningen i riksdagen mot justitieminister Morgan Johansson (S) har inte ens hunnit justeras innan nästa minister hotas av misstroende.

Den här gången är det Vänsterpartiet som hotar regeringen. Partiet är missnöjt med regeringens arbetsmarknadspolitik.

– Man river ner det som återstår av Arbetsförmedlingen bara för att Martin Ådahl (arbetsmarknadspolitisk talesperson, reds anm.) fick feeling på ett Timbro-seminarium, säger Jonas Sjöstedt (V), partiledare, till SVT.

Hotar Nordmark

Därför har V gett regeringen till den 5 december att svara på partiets frågor och förslag. Annars kommer partiet att gå till Moderaterna för att väcka misstroende mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Föga förvånande tycker Nordmark själv att en misstroendeförklaring är omotiverad.

– Nu handlar det om att ge myndigheten stabila förutsättningar. Att göra som Vänsterpartiet nu gör tror jag bara skapar mer kaos och oreda och det är inte bra om vi värnar arbetsmarknadspolitiken, säger hon till SVT.

Oklart läge

Det är fortfarande långt ifrån säkert att det kommer till en faktisk omröstning i riksdagen. Men redan nu har M och SD sagt att de kan tänka sig att stödja ett sådant initiativ om det blir aktuellt. Om partierna får med sig Kristdemokraterna är saken biff och Eva Nordmark tvingas avgå. Så hotet mot regeringen Löfven är större den här gången än det var för en dryg vecka sedan, när det gällde Morgan Johansson.

Tolfte gången gillt 

Det som talar till Stefan Löfvens fördel är att partierna i sådant fall måste lyckas med något historiskt. Riksdagen har haft elva misstroendeomröstningar genom tiderna. Ingen har hittills gått igenom. Däremot har själva hotet om misstroende tidigare fällt ministrar. Senast i samband med IT-skandalen på Transportstyrelsen då Anders Ygeman och Anna Johansson fick kicken innan själva omröstningen.

Läs också: Regeringen spelar högt med försvarsministern (juli 2017)

Men att Stefan Löfven skulle sparka Eva Nordmark efter bara några veckor på posten är inte särskilt sannolikt.

Dramatisk ökning

Hur det hela slutar går bara att spekulera kring. Men det som går att konstatera är att oppositionspartierna i alla fall har hittat ett nytt favoritverktyg, misstroendeförklaring, i riksdagens verktygslåda.  

Sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister har riksdagen röstat om misstroendeförklaring mot ministrar sex gånger. De fem övriga misstroendeomröstningarna tog det riksdagen 40 år att skrapa ihop.

SD tar täten

Det är framför allt Sverigedemokraterna som är förtjusta i misstroendeomröstningar. Partiet började kanonaden mot regeringen Löfven med att redan i januari 2015 väcka misstroende mot regeringen för att Löfven dragit tillbaka ett löfte om extra val. Den gången fick SD inget annat parti med sig.

I oktober 2015 försökte SD fälla finansminister Magdalena Andersson för att statsbudgeten enligt partiet inte tog hänsyn till migrationskostnader. Inte heller då fick partiet med sig något annat parti.

I samband med IT-skandalen på Transportstyrelsen försökte SD i september 2017 misstroendeförklara hela regeringen. Partiet var ensamt om att rösta för. I samma veva väckte Moderaterna misstroende mot försvarsminister Peter Hultqvist. Men det stöddes bara av KD och SD och gick därför inte igenom.

Strandhäll och Johansson

I maj i år var det socialförsäkringsminister Annika Strandhälls tur att få förtroendet prövat av riksdagen. Det hade att göra med att Ann-Marie Begler fått avgå som generaldirektör för Försäkringskassan. Moderaterna var återigen arkitekten bakom misstroendeförklaringen. Den stöddes av KD, SD samt även av L. Men rösterna räckte inte för att den skulle gå igenom.

För en dryg vecka sedan röstade så riksdagen om justitieminister Morgan Johansson. SD lade förslaget och backades av M och KD. Men det räckte inte.

Läs också: Morgan Johansson klarade misstroendeomröstning

Gynnar Löfven

Rätten att väcka misstroende är grundlagsfäst. Samtidigt bör oppositionen eventuellt vara mer varsamma med sina misstroendeförklaringar. När det går inflation i misstroendeförklaringar riskerar värdet av markeringen att devalveras.

Oppositionens syfte är att markera mot regeringen men när omröstningarna misslyckas gång på gång riskerar det att få motsatt effekt. Stefan Löfven har vid sex tillfällen i stället kunnat titulera sig som vinnare. En sjunde, åttonde eller nionde misslyckad oppositionsattack är därför knappast något statsministern fruktar utan det kan snarare stärka honom.

Forrige artikel SD-veteranerna degraderas en efter en SD-veteranerna degraderas en efter en