Debatt

Försök inte kväsa debatten om svensk och finsk Natoansökan med prat om ”destabilisering”

Att som Magdalena Andersson påstå att en svensk Natoansökan skulle ”destabilisera läget” i Norden är att spela Ryssland i händerna. Upp med Natofrågan på bordet. Nu. Det skriver Carl B Hamilton, professor och tidigare riksdagsledamot (L).

Finlands statsminister Sanna Marin och statsminister Magdalena Andersson (S) i Helsingfors 5 mars 2022.
Finlands statsminister Sanna Marin och statsminister Magdalena Andersson (S) i Helsingfors 5 mars 2022.Foto: Niklas Svahn/TT
Carl B. Hamilton
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sveriges säkerhetspolitik vilar inte längre i ett politiskt jämviktsläge efter den ryska politiken – att oprovocerat anfalla ett grannland, som Ukraina.

Finland springer fortare. Landgränsen är längre – och hållningen försiktigare än Sveriges. Fakta och verklighet sparkar ändå hårt. Sverige förbereder sig just nu bakom en slöja av oklarhet för att kanske steg för steg styra mot ett fullvärdigt medlemskap av Nato, taget – naturligtvis – genom demokratiska beslut i regering och riksdag.

För Socialdemokraterna gäller det att som en del av en ansökningsprocess gärna hitta ett särskilt S-märkt typ av Natomedlemskap, som helst ska kunna ses och beskrivas som mer solidariskt och ideologiskt finare än det Natomedlemskap som till exempel Tyskland, Baltikum och Frankrike har, och av minst samma moraliska halt som ett finskt Natomedlemskap.

Outplånlig skamfläck för S

Med Sverigedemokraterna finns en majoritet för Natomedlemskap i Sveriges riksdag. Dock stretar regeringspartiet emot. Tanken att den stolta svenska socialdemokratin skulle låta sig överköras i riksdagen av de borgerliga partierna och SD svindlar dock, och är nog orealistisk. Det gäller särskilt i dag beträffande ett beslut av så avgörande betydelse som Natomedlemskap har för Sveriges fred och frihet.

Har ledningen för de svenska Socialdemokraterna tappat huvudet? 

För Socialdemokraterna räcker det inte med att bara hänga på i släptåg efter oppositionen. Det skulle skapa en outplånlig skamfläck hos de stolta och historiemedvetna Socialdemokraterna. Så det kommer knappast att ske.

Eller har ledningen för de svenska Socialdemokraterna tappat huvudet? Är partiet oförmöget att se den nya verkligheten som den är? Kanske temporärt, men knappas vid en riskfylld och vansklig tidpunkt i vår politiska historia.

Misstag har begåtts

Men misstag har begåtts förr. Socialdemokraterna trampade rejält fel beträffande de baltiska staterna efter Berlinmurens fall när utrikesminister Sten Andersson (S) beskrev dem som att icke ha varit ockuperade av Sovjet. Eller när de svenska Socialdemokraterna missade att meddela Finlands regering att den socialdemokratiska regeringen i Stockholm i hemlighet beslutat ansöka om medlemskap i EU, och därmed försatte den finska statsledningen i en svår och pinsam situation inför sitt eget folk och omvärlden. Parallellen är att Finland i dag skulle glömma att berätta för Magdalena Andersson när Finland håller på att söka Natomedlemskap.

Sverige backar inte Finland

Frågan nu är dessutom om svenska regeringen håller på att göra ännu ett självmål? En ny säkerhetspolitisk analys ska göras av regeringen, har statsministern nyligen meddelat, men den får inte inkludera någon diskussion av kärnfrågan, Nato: ”Syftet är att göra en säkerhetspolitisk analys, inte att ha en Natodiskussion.” (Magdalena Andersson, SvD, 9 mars). Det skulle nämligen verka ”destabiliserande”.

Detta speglar en djupt problematisk hållning hos regeringen i Natofrågan. Vi har i Sverige, liksom i Finland, fri media och tryckfrihet, fria obundna universitet för att man ska kunna föra en öppen och rättfram diskussion, bland annat av svenskt Natomedlemskap och andra delar av säkerhetspolitiken. Den friheten vill tydligen regeringen strypa. Helt oacceptabelt, naturligtvis, och främmande för den offentliga debatten i Finland.

Magdalena Anderssons yttrande tolkas i Finland också som ”att Sverige kanske inte är redo att stödja Finland i krig” (t ex Hufvudstadsbladet den 9 mars). Det är antagligen en i dag korrekt tolkning. Det finns i dag ingen beredskap i Sverige för att gå i krig för Finlands skull, eller att militärt backa upp Finland vid en kris.

Spelar Ryssland i händerna

Men att som Magdalena Andersson påstå att en svensk Natoansökan dessutom skulle ”destabilisera läget” i Norden är att spela Ryssland i händerna, och att ge Ryssland beslutanderätt i frågan om svenskt medlemskap i Nato. Eftersom Finland ligger närmare Ryssland än Sverige, och en svensk Natoansökan av Magdalena Andersson anses såsom destabiliserande, måste ett sådant yttrande om ”destabilisering” och risktagande i ännu högre grad gälla en finsk Natoansökan.

Upp med Natofrågan på bordet. Nu.

Nämnda personer

Magdalena Andersson

Partiledare Socialdemokraterna
Civ. ek (Handelshögskolan i Stockholm. 1992), doktorand (Handelshögskolan i Stockholm, 1992-1995)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00