Ernkrans: Valtaktik försvårar utskottsarbete

Det blev snabba byten i utskotten när utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren (S) blev minister i början av mars. Då fick Matilda Ernkrans (S) hoppa in och ta över ordförandeklubban, trots att hon då var ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.

– Jag är en erfaren utskottsordförande och det var det vi letade efter som kunde ta över med så kort tid kvar av mandatperioden, säger Ernkrans till Altinget.

Läs också: Lena Hallengren ny minister

Men att komma in som ny ordförande mitt i en valrörelse var också en utmaning. Trots intresset för utbildningsfrågorna, hade hon inte samma långa erfarenhet som andra i utskottet. Men andra socialdemokratiska ledamöter med lång erfarenhet av utskottet har varit hjälpsamma i sakfrågor.

Min bild är att riksdagen då tar lite mer makt än vad vi egentligen har.

– Det är utmanande naturligtvis. Man tvingas väldigt snabbt läsa in sig på sakfrågor med stor ödmjukhet. Man måste kunna kasta sig ut på okända vatten, för annars klarar man inte av att kliva in mitt i en valrörelse.

Ernkrans har dock unika erfarenheter då hon varit ordförande under två mandatperioder och under både höger- och vänsterregering. Samt i två olika utskott. Så ordföranderollen var lätt att axla.

Mindre ensamt i utbildningsfrågor

Hon ser inga problem med att ha socialdemokratiska ministrar ovan sig i utbildningsfrågor. Istället väljer de att dela på ansvaret, då Ernkrans är skolpolitisk talesperson i frågorna som inte har en socialdemokratisk minister. Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola.

– Nu har jag socialdemokratiska kompisar i utbildningsdepartementet som representerar vår skolpolitik. Att dela ansvaret tycker jag är stimulerande och kul.

– När jag var miljöpolitisk talesperson hade jag inga socialdemokratiska ministrar i miljödepartementet. Då var det mer utmanande och lite ensammare, tillägger hon.

Läs också: Ekström vill ha fler disciplinära åtgärder

Men de två utskotten har olika kultur, enligt Ernkrans. Hennes egna teori är att det har att göra med att regeringen oftast väljer att ha någon från den egna koalitionen på ordförandeposten i utbildningsutskottet. Och i miljö- och jordbruksutskottet ofta tvärtom. Som ordförande med direktlänk till regeringen vet man lite mer, än som oppositionspolitiker, vilket Ernkrans var när hon var ordförande i miljö- och jordbruksutskottet förra mandatperioden.

– Jag tror att det präglar utskottsarbetet mycket.

Snabba vändningar i valtider

Bland det första hon fick möta som ny ordförande i utbildningsutskottet, var frågan om yrkesprogrammen ska bli högskoleförberedande. När nuvarande regeringen föreslog att återinföra detta, vände Alliansen i sin åsikt och gick efter Liberalerna som inte vill införa detta igen. Trots att övriga partier från början var positiva. Det var en besvikelse hos Ernkrans, men hon förstår att det kan handla om att det är valår.

– Det finns inte riktigt det långsiktiga ansvarstagandet i dessa tider nu. Min känsla är att detta mer handlar om valstrategi.

Läs också: Branschen vill ha högskolebehörighet: "Jätteallvarligt problem för Sverige"

I utbildningsutskottet har Ernkrans ännu inte behövt hantera tillkännagivanden till regeringen. Men under mandatperioden anser hon att antalet negativa tillkännagivanden har ökat. Även om det är enligt riksdagens regler, så är det bekymmersamt.

– Jag ser problem med negativa tillkännagivanden. Min bild är att riksdagen då tar lite mer makt än vad vi egentligen har. Det blir mer oppositionspolitik, än seriös politikutveckling.

Hittat sin plats

Matilda Ernkrans kandiderar i höst till riksdagen igen. Och hennes främsta mål är att fortsätta att vara ordförande för utbildningsutskottet. Hon trivs bra i utskottet och det beror delvis på ett bra samarbete med vice ordförande Christer Nylander (L). 

– Jag och Christer har hittat varandra.