Det femton år gamla beslutet har blivit en alltmer besvärande kunskapslucka

När förmögenhetsskatten slopades för drygt femton år sedan, så avskaffades också statistiken över hushållens tillgångar och skulder. Insamling av sådana uppgifter verkade ju onödiga när Skatteverket inte längre behövde dem.

Men det var ett ogenomtänkt beslut som har medfört en alltmer besvärande kunskapslucka. I dag finns inga aktuella data om fördelningen av hushållens sparande, vilket gör det svårare för myndigheter och politiker att fatta väl underbyggda ekonomisk-politiska beslut.

Svårt att analysera när statistik saknas

Riksbanken, Finansinspektionen och regeringen – liksom alla som vill kunna analysera deras ställningstaganden – famlar i mörker. I brist på statistik går det inte att göra någon mer ingående analys när det gäller effekterna av ändringar i räntor eller skatter, liksom av regleringar som bolånetak och amorteringskrav.

Detta togs upp av Riksbanken i den rapport om finansiell stabilitet som nyligen har presenterats. Där förespråkar man en statistik över hushållens tillgångar och skulder, liksom ett nationellt bostadsrättsregister.

Det är inte första gången som Riksbanken poängterar detta och liknande har framförts även av Finansinspektionen.

Frågan kan därmed låta främst som ett problem för beslutsfattare, men så ska man inte se det. Även allmänheten riskerar att drabbas av den rådande bristen på kunskap. Faran finns ju att effekterna av ekonomisk-politiska beslut blir helt andra än de avsedda, till exempel om Riksbanken sätter styrräntan på fel nivå.

Liknande följder kan uppstå vid dåligt underbyggda beslut om skatter eller finansiella regleringar, till exempel av lån på bostäder. Risken finns att man, beroende på kunskapsbrist, tar i för mycket och att detta i onödan slår hårt mot stora befolkningsgrupper.

Saken går att ändra på

Möjlighet finns att ändra på detta. För ett år sedan presenterades en utredning som föreslog ett inrättande av en ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Avsikten var att förbättra kunskapsunderlaget för ekonomisk-politiska beslut, något som länge hade efterlysts.

Om någon framtida svensk regering vill införa en förmögenhetsskatt, så kommer den knappast låta sig hindras av brist på statistik.

Utredningen hade tillsatts av S/MP-regeringen, men förslaget togs sedan emot av den moderatledda regeringen som tillträdde på hösten 2022. Det kan vara ett skäl till att inget sedan tycks ha hänt. En invändning mot utredningsförslaget som har framförts är nämligen att det skulle kunna användas för att återinföra en förmögenhetsskatt.

Men sådana misstankar är inget hållbart skäl emot en statistik som ger ökad kunskap om hushållens tillgångar och skulder. De uppgifter som kommer fram skulle kunna användas av både motståndare och anhängare till en förmögenhetsskatt. De som tror på sina egna argument borde inte behöva vara oroliga.

Statistik hindrar inte skatter

Om någon framtida svensk regering vill införa en förmögenhetsskatt, så kommer den knappast låta sig hindras av brist på statistik. Svårigheterna är då i stället att kunna hindra olika slags skatteplaneringsåtgärder liksom en stor kapitalflykt ur landet.

Detta är nog en övermäktig uppgift och samhällskostnaderna för en förmögenhetsskatt kan bli mycket höga, jämfört med statens tänkbara intäkter från skatten. När Sverige hade en förmögenhetsskatt, alltså före 2007, stod den som regel för mindre än 0,5 procent av de samlade skatteintäkterna. De tänkbara förlusterna som skatten medförde kan ha varit många gånger större.

Sannolikheten att Sverige på egen hand skulle göra ett nytt försök med en förmögenhetsskatt verkar därför mycket liten. En återupprättad svensk statistik över hushållens tillgångar och skulder ändrar inte på den saken.