Debatt: Vi har invändningar mot vissa inslag i åtgärdspaket

DEBATT. Regeringens åtgärdspaket välkomnas, men entusiasmen svalnar vid vidare läsning i lagrådsremissen. Regeringens förslag måste bli bättre anpassade och tillämpbara för landets största arbetsgivare, nämligen Sveriges småföretagare. Det skriver representanter för Småföretagarnas riksförbund.

Peter Thörn
Ordförande, Småföretagarnas riksförbund
Sten Lindgren
Förbundssekreterare, Småföretagarnas riksförbund
Erik Sjölander
Näringspolitiskt talesperson, Småföretagarnas riksförbund


Småföretagarnas riksförbund är en intresseorganisation som representerar cirka 30 000 småföretag. Medlemmarna är mestadels så kallade mikroföretag med upp till 10 anställda och finns i alla branscher som bygg, hälsovård, handel, turism, transporter, konsult, VVS, tillverkning och så vidare, en del är ensamföretagare.

Krisen märks

Självklart märker våra medlemsföretag av krisen på olika sätt. Många drabbas direkt som lunchrestaurangen som på några dagar tappar 75 procent av omsättningen, eller taxiägaren som tappar merparten av körningarna till Arlanda.

Andra drabbas indirekt genom att deras kunder är drabbade, storvarsel på hotellkedjorna, på SAS och på rederierna slår direkt mot deras leverantörer varav en del är småföretag. Slutligen drabbas övriga av den generella nedgången i ekonomin som påverkar efterfrågan på snart sagt allt utom toapapper, konservburkar och handsprit.

Vidgar man blicken tillkommer givetvis också att stora delar av det globala ekonomiska systemet är i obalans på grund av viruset och där osäkerheten ytterligare späds på av underliggande tecken på handelskonflikter, lågkonjunktur med mera.

"Rädda vad som räddas kan"

Slutsatsen av allt detta är att ”försäkringsbolaget” AB Sverige måste gå in och garantera att marknaderna inte kollapsar fullständigt. Vår bedömning är att här gäller det att agera snabbt och smidigt för att rädda vad som räddas kan.

Många småföretag har en mycket begränsad överlevnadsförmåga med kraftigt minskade intäkter och utan motsvarande minskning på kostnadssidan. Efterfrågan i Sverige lär inte ge någon draghjälp. Många konsumenter är högbelånade och deras konsumtionsutrymme begränsas ytterligare av pågående och planerade skatte- och avgiftshöjningar. Nergången i efterfrågan späds dessutom på av alla varsel.

Nödlånet ingen lösning

Det är värt att lyfta fram riskerna på det personliga planet för många småföretagare. Om bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen snarast upprätta en kontrollbalansräkning. Görs inte det så kan styrelsen bli personligt betalningsansvarig för bolagets skulder.

Riksbankens nödlån är därför ingen lösning för de här företagen. Inte minst kan de som startat nyligen, med det nya lägre kapitalkravet, råka illa ut och enda lösningen är en snabb konkurs.

Positiv attityd

Vi märker ett påtagligt engagemang för småföretagen från media och allmänhet vilket är positivt. Ett exempel vi hörde nyligen var ett en hyresvärd självmant erbjudit ett nystartat företag sänkt hyra. Samma attityd mot småföretagen skulle behövas från deras större kunder, andra fastighetsvärdar, banker, myndigheter, kommuner och så vidare.

Uppmaning

Många småföretag är beroende av personlig interaktion när man levererar sin vara eller tjänst. För att hantera situation har redan många småföretagare tagit initiativ för att ställa om. Restauranger erbjuder hemleverans eller take-away även om de normalt inte har det. Hotell ställer upp som karantän-boende eller erbjuder sin städpersonal att hjälpa till med hygien-städning för att minska spridningen.

För att minska effekten på samhället och landets småföretagare vill vi därför uppmana alla som har möjlighet att bidra: handla mat från din lokala restaurang, använd hantverkstjänst om något behöver göras, du kan till och med betala din vanliga leverantör i förskott.

Entusiasmen svalnar

Regeringens åtgärdspaket den 16 mars välkomnas av våra medlemsföretag och vårt förbund, men vi har invändningar mot vissa inslag i paketet och vi hade gärna sett en lite mjukare ton än den ”byråkratiska” som återfinns i Lagrådsremissen.

Ett exempel är formuleringarna om hur man söker anstånd för inbetalningar till Skattekontot. Där är tanken att företagen ska betala ränta på pengarna under tiden man har anstånd. Behöver verkligen staten tjäna en miljard på denna typ av utlåning i ett läge där räntan är nära noll och staten lånar tillbaka pengarna till dem som de kommer ifrån i denna utsatta situation?

Tyvärr svalnar entusiasmen ytterligare vid vidare läsning i Lagrådsremissen:

  • Korttidsarbete förutsätter ansökningar och sedvanlig handläggning och prövning som Tillväxtverket ännu inte kan ge detaljer om, framför allt för de företag som inte är kollektivavtalsknutna

  • Skatteverkets handläggningstid om uppskov med att betala arbetsgivaravgift och moms är ”vanligen 2 veckor” – nu är allt annat än vanligt så det blir troligen minst en månad

Vi anser att ansökningsförfarandena kan ersättas med ett enkelt anmälningsförfarande, där företagen må behöva skicka in utdrag ur befintlig bokföring eller anställningslista. Ansöknings- och kontrollfunktionen kan då göras i ett senare skede och eventuellt missbruk beivras.

Förslagen behöver anpassas

Förutom ovan nämnda korrigeringar i politiken behövs mycket mera för att undvika omfattande framtida förmögenhetsförluster och omfattande återuppbyggnadsbehov. Man kan inte se aktieägarna som ensamt ansvariga för utsatta bolags överlevnad i det eftermäle som kommer till denna kris.

Vårt budskap till beslutsfattarna är att det är bra att de konkreta förslagen börjar komma men de måste bli bättre anpassade och tillämpbara för landets största arbetsgivare: Sveriges småföretagare.

Forrige artikel Ottosson (KD): Ett tjänstemannaansvar skulle stärka tilliten i Sverige Ottosson (KD): Ett tjänstemannaansvar skulle stärka tilliten i Sverige Næste artikel Fi: Stimulera ekonomin – anta nödpaket för låginkomsttagare Fi: Stimulera ekonomin – anta nödpaket för låginkomsttagare
  • Rapportera

    Mona Bolin · Egenföretagare

    Varför betalar vi allmän löneavgift?

    Varför inte ta tillfället att fråga regeringen vad de 250 MILJARDER per år som företagare betalar in via allmänna löneavgiften är till för? Denna s.k. "avgift" är i själva verket ren skatt och går rakt in i statskassan där pengarna oredovisat kan användas till annat. Nära 40% av våra sociala avgifter (socialförsäkringen) dräneras nu genom den allmänna löneavgiften. "Stödpaketet" är alltså på 300 miljarder, varav 250 miljarder redan betalats in av företagarna... vad f-n får vi för pengarna?