Debatt

Debatt: Det kontantlösa samhället drabbar våldsutsatta kvinnor

DEBATT. Situationen för våldsutsatta kvinnor får inte glömmas bort i diskussionen om kontanter. Elektroniska betalmedel som lämnar spår kan bli ett vapen mot kvinnan. Vi utgår från att Åsa Lindhagen (MP) tar utsatta kvinnors situation på allvar, skriver debattörerna.

"Med en minskad kontanthantering i samhället ökar riskerna för kvinnor som lever i en relation som präglas av hot och våld."
"Med en minskad kontanthantering i samhället ökar riskerna för kvinnor som lever i en relation som präglas av hot och våld." Foto: Izabelle Nordfjell/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Våld mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem. Enligt Brottsförebyggande rådet är 80 procent av alla anmälda misshandelsbrott våld i nära relation. Under 2020 ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor med tre procent.

I de våldshandlingar som förövarna utsätter kvinnorna för ingår fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld. Det sistnämnda är något vi sällan pratar om.

Ekonomiskt våld

Det ekonomiska våldet i nära relation innebär att förövaren använder ekonomin som ett maktmedel för att kontrollera kvinnan. Han får tillgång till kvinnans bankkonton, bankdosa, mobilt bank-id och swish-transaktioner. På så vis kan han övervaka var hon befinner sig och vad hon lägger pengar på. Elektroniska betalmedel som lämnar spår blir därför ett ytterligare vapen mot kvinnan och ett sätt att kontrollera henne.

“Lämnar inga digitala spår”

Situationen för våldsutsatta kvinnor är ett ofta bortglömt problem i frågan om kontanternas ställning. Kontanter lämnar inga digitala spår efter sig och kan vara det enda betalmedlet som kvinnan kan använda för att undvika att bli kontrollerad. Med en minskad kontanthantering i samhället ökar riskerna för kvinnor som lever i en relation som präglas av hot och våld. Hon kan aldrig använda sina pengar på ett sätt som partnern inte godkänner. Allt kan kontrolleras, granskas och klandras – med hotet om våld hängande över henne.

En ytterligare problematik för dessa kvinnor uppstår ifall hon lyckas fly eller lämna sin förövare. Varje år tvingas tusentals kvinnor och barn i Sverige söka skydd på kvinnojourer och skyddade boenden.

I denna situation kan kontanter vara det enda betalmedel som kvinnan kan känna trygghet med. Kort och andra digitala betalningar registreras alltid. Risken är då stor att personen som tidigare kunnat kontrollera kvinnan via kontoutdrag även kan använda transaktionshistoriken som ett sätt att spåra upp henne efter flykten. Det skapar en enorm otrygghet och det gör att kvinnan begränsas och har svårare att börja om med en ny tillvaro. Det kan dessutom ta lång tid att få nya personuppgifter och bankkonton.

Perspektiven behöver vidgas

Diskussionen om ansvaret för en fungerande kontanthantering behöver vidga perspektiven och ta mer hänsyn till de mest utsatta i vårt samhälle. Att inte se hur viktiga kontanter är för vissa grupper och i vissa situationer är att blunda för verkligheten och att sätta sin egen bekvämlighet främst. När bankerna och handeln slutar ta emot kontanter bör frågan ställas vilket slags samhälle de medverkar till att skapa.

Lindhagens ansvar

Frågan ligger hos vår nya finansmarknadsminister, Åsa Lindhagen (MP). Vi utgår från att hon tar utsatta kvinnors situation på allvar. En fortsatt minskad kontantanvändning rimmar då illa med regeringens egna jämställdhetsmål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Att med ena handen säga att vi ska få bort våldet och med den andra ta bort ett viktigt skyddsmedel, kontanterna, blir minst sagt motsägelsefullt.

Vi måste göra allt vi kan för att skydda våldsutsatta kvinnor. Den utredning som nu ska ta fram förslag till lagstiftning på området får inte glömma det här perspektivet. En fortsatt kontanthantering och att vi är fler som använder kontanter i vardagen är ett sätt att hjälpa kvinnor som lever i våld och utsatthet.

Nämnda personer

Åsa Lindhagen

Riksdagsledamot (MP), talesperson i jämställdhet och barnrätt
Industriell ekonomi (Linköpings uni. 2008)

Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget