Lindhagen: Så skyddar vi utsatta från våldet

Sverige lyfts ofta fram som ett av världens mest jämställda länder. Senast i förra veckan rankades vi återigen som det mest jämställda landet i EU när European institute for gender equality (EIGE) presenterade sitt årliga jämställdhetsindex. Sverige har kommit långt, men ännu har vi lång väg kvar innan vi kan kalla oss jämställda.

Den svenska modellen

Att Sverige placerar sig i topp i jämställdhetsrankningar är ingen slump. Det är resultatet av hårt arbete från inte minst kvinnorättsrörelsen och andra delar av civilsamhället. Från införandet av den allmänna rösträtten för 100 år sedan, via barnomsorgen, föräldraförsäkringen och aborträtten, till samtyckeslagen som trädde i kraft förra året har det krävts en kamp. En kamp som lett till att Sverige steg för steg blivit mer jämställt.

Ett av de avgörande stegen mot ett mer jämställt samhälle togs för tjugo år sedan, den 1 januari 1999. Då införde Sverige som första land i världen den så kallade sexköpslagen som innebar ett förbud mot att köpa en annan människas kropp.

Det räcker inte med de steg som redan tagits, många fler steg måste tas innan mäns våld mot kvinnor har upphört.

Åsa Lindhagen (MP)
Jämställdhetsminister

Sexköpslagen utgjorde en milstolpe i arbetet med att bekämpa prostitution och när lagen utvärderades år 2008 bedömdes den vara framgångsrik. En rad länder, som Island, Kanada och Frankrike, har därefter följt Sveriges fotspår och infört egna sexköpslagar. Nyligen svängde Tyskland i frågan där en majoritet i den tyska förbundsdagen numera vill ta efter den svenska modellen.

Minska kvinnors utsatthet

Ett annat exempel på hur lagstiftning kan bidra till en mer jämställd syn på sex är samtyckeslagstiftningen som slår fast att sex som inte är frivilligt är olagligt. Tillsammans med en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning och andra tidiga förebyggande åtgärder är detta steg på vägen mot att minska flickors och kvinnors utsatthet för sexuellt och könsbaserat våld.

Regeringens arbete

Vi behöver göra mer. Det räcker inte med de steg som redan tagits, många fler steg måste tas innan mäns våld mot kvinnor har upphört. Förutom lagstiftning arbetar regeringen mot våldet genom att:

• Stärka upp polisens arbete. Just nu anställer polisen 350 nya medarbetare som kommer arbeta fokuserat med att klara upp våldtäkter och våld i nära relationer. Samtidigt tas preskriptionstiden bort för våldtäkt och människohandel mot barn och unga.
  
  
• Förbättra skyddet och stödet för utsatta. I budgeten för nästa år går 100 miljoner kronor till kvinnojourernas arbete och vi ser till att finansieringen blir långsiktig. Vi stärker också arbetet mot prostitution och människohandel.
  
  
• Förändra de destruktiva maskulinitetsnormer som vi vet hänger ihop med våld och övergrepp. Vi behöver komma åt normerna och arbeta i ett tidigt skede, inte minst i skolan. Bland annat bidrar regeringen till att sprida våldsförebyggande åtgärder så som Mentorer i våldsprevention (MVP) till fler skolor runt om i landet.
  
  
• Göra särskilda insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi satsar ytterligare 45 miljoner kronor på arbetet mot hedersvåld i nästa års budget och har redan under 2019 bland annat gjort förstärkningar av det nationella kompetensteamet mot hedersvåld och gett mer pengar till de fyra regionala resurscentra som nu byggs upp.

Långtifrån jämställda

Även om Sverige har kommit långt i jämställdhetsarbetet är vi långtifrån jämställda. Dessutom ser vi att det finns krafter i samhället som sprider kvinnohat och vill vrida utvecklingen tillbaka. Det är nu viktigare än på mycket länge att tydligt stå upp och försvara de framsteg som redan uppnåtts och samtidigt se till att ta fler steg mot ett jämställt samhälle.

För jämställdheten ska framåt, inte bakåt.