Debatt

Avskaffa Jämställdhets­myndigheten – första steget för ett jämställt Sverige

Sluta slösa skattemedel, energi och tid på en politiserad myndighet driven på ideologisk grund. Jämställdhetspolitiken är för viktig för att lämnas till en handlingsförlamad myndighet, skriver ordförandena för KDU Stockholm.

Juliette Walldov, Louise Hammargren och Ebba Gustavsson.
Juliette Walldov, Louise Hammargren och Ebba Gustavsson.Foto: Lukas Lennse
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sedan en tid tillbaka är Märta Stenevi (MP) ny jämställdhetsminister, med ansvar för bland annat Jämställdhetsmyndigheten. En myndighet som sedan 2018 kostat Sverige cirka en kvarts miljard i skattemedel och som hellre lägger resurserna på symbolpolitik än att arbeta med riktiga jämställdhetsproblem.

Samtliga debattörer

Juliette Walldov
Ordförande, KDU Stockholm
Louise Hammargren
Förste vice ordförande, KDU Stockholm
Ebba Gustavsson
Andre vice ordförande, KDU Stockholm

Sveriges kvinnor förtjänar bättre: det behövs fler poliser, skärpta straff för vålds-, sexual- och hedersrelaterade brott, stärkta kvinnojourer och en förbättrad kvinnomördavård, inte mer resurser till en myndighet som inte beaktar de verkliga jämställdhetsproblemen som finns i Sverige i dag.

Kvinnor behöver tryggheten

I M-KD-budgeten 2018 avskaffades Jämställdhetsmyndigheten, men bara fyra månader senare återinfördes den av regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna samtidigt som anslaget ökades.

Myndigheten berör viktiga områden, men när skattebetalarnas pengar går till tveksamma organisationer med enbart symbolpolitiska åtgärder så rinner bägaren över.

KDU Stockholm

Politik handlar om prioriteringar – hur staten fördelar våra skattepengar. Jämställdhetsmyndigheten får årligen över 75 miljoner i anslag, utöver de 40 miljonerna som myndigheten årligen fördelar i bidrag till ifrågasättbara organisationer. Åklagarmyndigheten yrkade på 30 miljoner extra i anslag hösten 2020 men erhöll 0 kronor.

Enbart personalkostnaderna på Jämställdhetsmyndigheten uppgår till 57 miljoner kronor, vilket motsvarar årslönen för 127 heltidsanställda poliser. Poliser som hade kunnat utreda de vålds- och sexualbrott som i dag ligger på hög. Tryggheten är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna i dag och statistiken visar att var tredje ung kvinna känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Vad kvinnor behöver är inte fler innehållslösa bidrag och byråkrati-feminism, vad kvinnor behöver är tryggheten att röra sig fritt i sitt eget bostadsområde utan att behöva trycka nycklarna mellan knogarna.

Felaktig uppfattning

I 2021 års regleringsbrev till Jämställdhetsmyndigheten framförs uppdrag som jämställdhetsintegrering i högskolor och universitet. Myndigheter ska inte aktivt arbeta för integrering av olika kön på olika utbildningar i hopp om ett 50/50 ideal. Redan i dag vidareutbildar sig 50 procent av alla kvinnor och 38 procent av alla män, uppfattningen att kvinnor behöver integreras är direkt felaktig.

Att det finns utbildningar som har en ojämn fördelning mellan könen är inte en fråga för politiken. Sverige har bland de bästa utbildningarna i världen som dessutom är avgiftsfri, med en urvalsprocess där kön, socioekonomiska faktorer och etnicitet saknar betydelse. Låt människor välja sin utbildning oberoende av deras könstillhörighet.

Andra kan ta över viktiga delar

Jämställdhetsmyndigheten berör viktiga områden, men när skattebetalarnas pengar går till tveksamma organisationer med enbart symbolpolitiska åtgärder så rinner bägaren över. De viktiga områdena ska fortsatt arbetas med, men det är snarare en fråga för departementen, Diskrimineringsombudsmannen och för det politiska samtalet.

Det är inte förvånande att en socialdemokratisk regering röstar för symbolpolitik, men att Centerpartiet och Liberalerna väljer samma väg är oroande. Vi behöver flera insatser i jämställdhetsfrågan, alltifrån skärpta straff för våld och sexualbrott, mer resurser till polis och Åklagarmyndigheten, utökade kvinnojourer och ökade satsningar på forskning kring både kvinnor och mäns psykiska hälsa.

”Driven på ideologisk grund”

Märta Stenevi står inför enorma utmaningar på sin ministerpost, och hur hon väljer att ta sig an uppdraget kommer påverka kvinnor i flera generationer framöver. Från tre unga kvinnor i olika faser i livet vill vi därför skicka med en önskan: Ta våra verkliga problem på allvar. Lyssna på Sveriges kvinnor och sluta slösa skattemedel, energi och framför allt tid på en politiserad myndighet driven på ideologisk grund. Jämställdhetspolitiken är för viktig för att lämnas till en handlingsförlamad myndighet.

Nämnda personer

Märta Stenevi

Riksdagsledamot (MO), tidigare språkrör
Studier i litteraturvetenskap, film, förlagskunskap och företagsekonomi (Lunds uni., 1995-1998), marknadsföring (IHM business school, 2003-2005)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00