Sverige borde leda den nordiska nikotinpolitiken

Den 12 december 2011 hände något uppseendeväckande. I Aftonbladet uttalade Professor Hans Gilljam att det är ”svårt att påstå att nikotin är farligt”. En av anti-tobaksrörelsens frontfigurer följde upp med att konstatera att nikotin inte är farligt för kroppen och inte särskilt beroendeframkallande. Det är förbränningen av cigaretten som skadar. 

2019 rökte lite mer än sju procent av befolkningen varje dag. Enligt data från Folkhälsomyndigheten från november 2024 är vi nu nere på dryga fem procent. Och kanske mest glädjande – bland de i det formativa åldersspannet 16 – 29 år – är det endast 2,3 procent dagligrökare. Vi har haft vår sista cigarettgeneration.

Svenskarna röker mindre än grannarna

Att svensken snusar i stället för att röka är vida känt. Uppskattningsvis 1,2 miljoner lägger in en svensktillverkad prilla varje dag. Hur många av dessa som skulle ha rökt om snuset var förbjudet i Sverige likt övriga EU vet ingen. Men det är rimligt att anta att tillgången på snus har bidragit till en friskare befolkning.

Enligt data från EU-kommissionen, publicerad 2023, röker 24 procent av européerna. I Danmark röker 14 procent, I Finland 15 procent. Siffrorna för Norge och Island är motsvarande.

Sverige slår även våra grannländer med råge.

 Uppskattningsvis 1,2 miljoner lägger in en svensktillverkad prilla varje dag.

Därför är det uppseendeväckande att den svenska regeringen medverkat till att Nordens välfärdscenter, en institution inom Nordiska ministerrådet, under våren publicerat en rapport som går stick i stäv med den svenska regeringens framgångsrika nikotinpolitik.

Rapporten ”Användning av nikotinprodukter bland ungdomar i Norden och Baltikum” riktar sig till tjänstepersoner inom departement, myndigheter, regioner och kommuner. Alltså alla de som ska förverkliga den nikotinpolitik som riksdag och regering beslutar om.

Förslag på striktare nikotinpolitik

Den hävdar att över 12 procent av svenska ungdomar i åldern 16 till 29 röker, vilket avviker kraftigt från Folkhälsomyndighetens data. Rapporten nämner inte att den totala tobaksanvändningen i den undersökta gruppen har minskat stadigt sedan 2004, då var fjärde 16 - 29-åring använde tobak dagligen. Bland unga kvinnor har daglig tobaksanvändning minskat från nästan 20 procent år 2004 till fem procent idag.

Rapporten föreslår en harmoniserad – och betydligt striktare – nordisk nikotinpolitik.

Smakförbud för alternativ till cigaretter, som snus och vitt snus. Begränsning av deras nikotinstyrka. Dosor utan varumärken, striktare marknadsföringsregler och högre beskattning. Ytterst traditionell – och föga fungerande – antitobakspolitik känd från Europa. Om denna tobakspolitik var den som verkligen fungerade skulle Sverige rimligen inte vara världsledande på att knäcka rökningen.

Det är bekymmersamt att det från Socialdepartementet tillåts växa fram en parallell verklighet inom det nordiska samarbetet. Nu blir självfallet regeringen oss svaret skyldig vilken politik det faktiskt är som gäller gentemot Norden och Europeiska unionen.

Dra tillbaka beskrivningen

Hösten 2024 klubbade riksdagen en ny svensk nikotinpolitik. Från en moraliserande repression där all tobak ansågs vara lika dålig till en politik med mer sunt förnuft och med ambitionen att skilja hälsosamma alternativ från den livsfarliga cigaretten, exempelvis genom ökade skillnader i punktskatt.

Om regeringen menar allvar drar man omedelbart tillbaka denna felaktiga beskrivning av utfallet av en av världens mest framgångsrika nikotinpolitik. Sedan kan Sverige samla övriga Norden bakom den skademinimeringspolitik som resten av världen har att lära sig av.