Upplagt för strid om framtida producentansvar

Bilden av reaktionerna på regeringens förslag för ”Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper” börjar klarna.

Läs mer om förslaget här: Skakig grund kring nytt producentansvar

De två företag som lär påverkas mest genom förändringarna är materialbolagen TMR och FTI. De är de främsta aktörerna som har ansvar för det praktiska arbetet i det nuvarande producentansvaret, genom att ta betalt av förpackningstillverkare för att sedan se till att insamlingen tas om hand om.

Det är dock inga muntra toner som kommer från FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen. De anser att förslaget till stora delar ska skrotas. Det är framför allt för att kostnaderna för att genomföra investeringarna kommer att vara för stora, jämfört med den miljönytta som uppnås.
– Vi anser att vi kan nå nästan lika långt genom andra tekniska förändringar, som sker inom befintlig lagstiftning, säger Kent Carlsson vid FTI till Altinget och hänvisar till ett eget förslag som har uppbackning av bakomliggande producenter.

Men det finns också flera förslag från regeringen där FTI anser att regeringen är på rätt spår.
– Det finns också bra saker i detta. Det är bra att man trycker på att införa tillståndspliktiga insamlingssystem med hårdare krav, vilket vi efterlyst länge. Det är också positivt att Naturvårdsverket får en mycket mer tydlig roll som tillsynsmyndighet.

Även hos TMR är kritiken hård, även om de uppskattar grunden i regeringens promemoria.
– Vi stödjer grundambitionen  i regeringens förslag om att utökad fastighetsnära insamling ska vara en väsentlig del av framtidens insamlingssystem för förpackningar och tidningar. Vi tycker också att det är bra med en tydligare roll för Naturvårdsverket som tillsynsmyndighet. Men vi avstyrker krav på inhämtning vid tomtgräns, framför allt för att vi inte tror att det är praktiskt genomförbart, utifrån bland annat hur olika de lokala förutsättningarna ser ut och möjligheten att påverka fastighetsägarna, säger Peter Mellgren vid TMR till Altinget.
Hur ska vi då nå målen?
– I dag mäts återvinningsmålen nationellt. Men vi anser att ett mer effektivt sätt vore att istället kravställa måluppfyllnad individuellt. Respektive tillståndsgivet system ska då tvingas nå målen för att erhålla och bibehålla sina tillstånd. Vi tror att det skulle vara ett mycket kraftfullt incitament för utökad insamling, utan en sådan detaljreglering av servicekraven som regeringen nu föreslår.

Miljönyttan ifrågasätts även på annat håll

"Det är ju meningen att hela kostnadsbilden ska synas på varan som man köper"

Weine Wiqvist
Avfall Sverige

De politiska reaktionerna har inte heller låtit vänta på sig. Allianspartierna har i ett gemensamt utspel tidigare i våras kritiserat förslaget för att inte ha tillräckligt höga miljömål för återvinningen, samt för att de krav som sätts för insamlingen skjuts upp till år 2025. De är även kritiska mot att förslaget inte kan precisera hur mycket det nya systemet skulle kosta, samt mot att miljönyttan inte är tillräckligt klarlagd.

Kritiken mot att miljönyttan inte är tillräckligt utredd återkommer även hos fler remissinstanser. Branschorganisationen Återvinningsindustrierna önskar framför allt en klimatanalys av om det kommer att leda till ökade transporter med mer omfattande fastighetsnära insamling. I deras kostnadsberäkning skulle också den önskade utbyggnaden av insamlingsmöjligheter kosta mycket mer än den angivna kostnaden i regeringens utredning, från 97 miljoner kronor per år till uppåt 13 miljarder kronor totalt.

"Har principiellt svårt att förstå invändningarna"

Men andra remissinstanser betvivlar att kostnaderna och miljönyttan skulle vara ett omfattande problem. Branschorganisationen Avfall Sverige som företräder kommuner och de kommunala avfallsbolagen som har ansvaret för att ta om hand om hushållsavfallen, stödjer inriktningen som nu lagts fram, även om de hellre hade tagit över ansvaret för insamlingen av förpackningar själva.

– Förslaget bygger ju på målet att öka bekvämligheten genom att ha en insamlingsinfrastruktur som är närmare där folk bor. För då ökar sorteringen, det har visats många gånger. Alltså är det en utgångspunkt för att kunna öka återvinningen, vilket vi också har som målsättning i EU och Sverige. Man kan alltid diskutera miljönyttan med dessa mål, men det är detta vi måste göra och då finns det inte mycket att fundera på, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige till Altinget och fortsätter:

– När det gäller kostnadsansvaret, så är det också något man kan diskutera. Men detta blir på något sätt en konsekvens av att ha miljömål och samtidigt en vilja av att öka bekvämligheten. Då kostar det naturligtvis mer med insamling nära hemmen, än om man ställer upp en behållare dit människorna själva måste ta sig. Det är inte så konstigt.

Avfall Sverige menar vidare att det är logiskt att hela denna kostnad faller på producenterna, eftersom det ska vara ett producentansvar som ska gälla. På samma sätt som kommuner redan fördelar kostnaden för hanteringen av hushållsavfall på alla medborgare genom avfallsavgifter, så kommer producenterna att dela ut sin kostnad på konsumenterna som köper förpackningarna.
– Vi har därför rent principiellt svårt att förstå invändningarna. Det är ju meningen att hela kostnadsbilden ska synas på varan som man köper, fortsätter Weine Wiqvist.

Kan beslutas innan sommaruppehåll

Sista datumet för svar från remissinstanserna är den 8 juni, då kommunerna har fått förlängt tid på sig. Ambitionen hos regeringen är fortsatt att kunna besluta om föreslagna förordningsförändringar före sommaren, strax före Almedalen.