Tuff batalj väntar i slutliga energisamtal

EU2030. Efter onsdagens omröstning i EU-parlamentet är avstånden mindre, men det kvarstår flera drabbningar innan länderna och parlamentet kan enas i de två stora energilagförslagen som är avgörande för att EU ska nå sina klimatmål.

Efter att EU-parlamentet nu tagit sin position till energieffektiviserings- och förnybartdirektivena väntar de slutliga samtalen med medlemsländerna som leds av EU-kommissionen. Här är några av de knutar som behöver benas ut innan unionen fastställer sin politik.


Var ska ribban ligga...

- I förnybartdirektivet?

Den övergripande striden kommer att röra hur hög nivå av förnybart som det ska finnas i energimixen år 2030. Ministerrådet landade i december i att förespråka 27 procent, men parlamentet förespråkar här 35 procent. Bland förespråkarna till högre mål så trycks det på att högre mål bidrar tydligare till Parisavtalet, medans motståndarna pekar på att EU:s statschefer har enats om ett 27-procentigt mål år 2014 och att det då ska gälla.

Läs mer: Ministrarnas förnybartlinje får mothugg av kommissionen

Frågan om ambitionsnivån är bland annat viktig när det kommer till att ange takten för unionens energiomställning. Målet är att dra ner utsläppen med 80-95 procent till år 2050, och hos förespråkarna anses 27-procentsmålet göra att unionen tappar fart.
Centerpartistiska Fredrick Federley, som kommer att företräda den liberala gruppen i de kommande samtalen, är nöjd med att det blev en så brett stöd bakom parlamentets position.
– Nu gäller det att kraftsamla, för det kommer att vara svårt att få med rådet på en höjd ambition, säger Fredrick Federley till Altinget.

- I energieffektiviseringsdirektivet?

Målnivån för hur mycket unionen sammantaget ska dra ner energiförbrukningen är den övergripande frågan i direktivet. Det är också denna som exempelvis påverkar andra relaterade effektiviseringslagstiftningar, såsom energisparkraven på byggnader.

Läs mer: Utsläppen från alla byggnader ska vara nära noll år 2050

Ministerrådet har förvisso enats om att stödja ett 30-procentigt energisparkrav såsom kommissionen också föreslagit, men i vanlig ordning ligger djävulen i detaljerna.

Här finns det exempelvis ett flertal åtgärder som ska underlätta för länderna att nå målen. De anses av miljöorganisationer sammantaget halvera ambitionen i kommissionens ursprungsförslag. Samtidigt är målet fortsatt EU-övergripande, vilket gör att det blir svårare att följa upp ländernas insatser, menar de.

I parlamentet fanns det inte en färdig linje innan omröstningen är klar, då ingen kompromiss lyckats med att få tillräckligt stöd. Den linje som till slut vann en majoritet blev att förespråka 35 procents energieffektivisering, inte heller det bindande.

– Men vi röstade också för ett 40-procentsmål i en annan del av enerilagstiftningen i dag (Förordning för ett styrningssystem för Energiunionen) vilket gör att det finns faktiskt finns två bud från parlamentet, säger Jytte Guteland, S-parlamentariker som ska företräda miljöutskottet i de kommande samtalen med rådet.
Är det inte problematiskt?
– Det är problematiskt och väldigt märkligt med blandade budskap. Men det gör det också svårare att kunna reducera effektiviseringsmålet ytterligare under 35 procent i samtalen med rådet, vilket jag ser som mycket positivt, säger Guteland till Altinget.

Energibesparingskrav som länderna ska ha på sig för att nå målet är också en känslig fråga. Ministerrådet har här en linje att de generellt ska vara 1,5 procent per år fram till år 2025, för att därefter gå över till 1 procent om det anses möjligt. Men förslagen innehåller flera luckor som enligt miljöorgansationer sammantaget kan leda till att reduktionskraven i verkligen landar på runt 0,75 procent per år. Samtidigt föreslår medlemsländerna att kraven i den aktuella artikel 7 endast ska gälla fram till år 2020.

Just det senare är något som parlamentet avfärdar. Men hoppet om att stänga igen de andra hålen, som bland annat gör det möjligt att undanta hela den sektor som omfattas av utsläppshandeln från energibesparingskraven, fick rapportören inte igenom.
– Vi täppte dock igen luckan som hade gjort att transportsektorn inte hade behövt räknas in, vilket jag ser som positivt, säger Jytte Guteland.

Biobränslepolitiken känslig fråga

Hur ska unionen se på grödobaserade biobränslen? Här fanns det flera olika bud på bordet under förhandlingarna. Men att fasa ut stödet till de grödobaserade biobränslena, vilket hade varit den åtgärden som hade haft störst påverkan på svensk politik, blev det i slutändan inget av. Jytte Guteland och Fredrick Federley var därför nöjda med utfallet, medan Jori Sihvonen vid miljöorganisationen T&E beklagar detsamma.
– För oss så är ingen av ministerrådets och parlamentets linjer särskilt bra, men det är fortsatt en förbättring jämfört med kommissionens förslag, säger Sihvonen till Altinget.

Två konflikter kvarstår i biobränslepolitiken. Främst så är det symbolfrågan om palmoljans framtid i tanken, men liknande strid väntas också kring restprodukten melass från sockerbruk.

Läs mer: EU-parlamentet vill se palmoljeåtgärder

Parlamentet tog ställning för att stöden till palmoljan ska fasas ut till år 2021. Liknande skrivningar finns inte hos ministerrådet. Huruvida parlamentets hållning kan överleva i förhandlingarna som nu följer är oklart, bland annat då en en sådan lag kan stöta på patrull för att vara diskriminerande i Världshandelsorganisatonen WTO.

– Det värsta skulle vara om parlamentet driver på så hårt för att få in utfasningen att de släpper andra viktiga krav i förhandlingarna med rådet, samtidigt som EU sedan förlorar i WTO och i slutändan då ändå inte får igenom utfasningen, säger M-parlamentariker Christofer Fjellner till Altinget.

De slutliga förhandlingarna mellan lagstiftarna förväntas att kunna avslutas under de kommande månaderna. Därefter behöver parlamentet och rådet igen stämpla lagstiftningarna innan de förs över till medlemsländerna för slutligt införande. 

Forrige artikel Ingen skogsproposition planerad under våren Ingen skogsproposition planerad under våren Næste artikel EU-kommissionen närmar sig sakta mikroplastförbud EU-kommissionen närmar sig sakta mikroplastförbud