Trevande framsteg för Parisavtalets regelbok

Nu kvarstår ett intensivt arbete innan regelboken är tänkt att slutföras vid klimatmötet i Katowice i Polen, förkortat COP24, som går av stapeln i början av december.
– Detta talar för politiska lösningar, men vi har inte mycket tid kvar. Ledare måste engagera sig och hjälpas åt för att lösa dessa frågor i god tid innan COP24, sa generalsekreteraren Patricia Espinosa när mötet avslutades i helgen.

Men andra, bland annat EU:s chefsförhandlare, pekar på att mer förarbete krävs innan politikerna ska kliva in. Precis som inför arbetet med att ta fram Parisöverenskommelsen, så är det flera hundra sidor text med nationella positioner som ska pusslas ihop innan någon form av utkast till en faktisk regelbok kan bli färdigt.

Framsteg på vissa flera fronter

Det väntar alltså mycket arbete för de fyra ordförandena som leder förhandlingarna mellan länderna. De har dock efter Bangkokmötet fått ett tydligare mandat av medlemsländerna att faktiskt bena fram kompromisstexter i de många kniviga frågorna som kvarstår. Att få fram ett sådant mandat var också en av de främsta förhoppningarna som svenska förhandlare gick in med i samtalen.
– Deras mandat är inte jättestarkt, men de hade vi inte förväntat oss heller. De har exempelvis inte fått mandat att ta bort något. Men det är ändå ett framsteg, säger Roger Sedin, Sveriges biträdande förhandlingschef, till Altinget.

Förhandlarna har också kommit långt i samtalen om det regelverk som ska gälla för de globala översynerna av alla länders insatser, som ska ske kontinerligt var femte år från år 2023.
– Där är vi nästan framme till den situation där det bara krävs politiska slutsamtal för att komma överens, säger Roger Sedin.

Vem ska berätta vad?

Men för att kunna veta hur långt länderna sammantaget har kommit så behöver man också ha ett regelverk för hur insatserna ska bokföras. I den delen har dock förhandlingen inte kommit framåt, utan det är fortsatt oklart vilka krav som ska ställas på länderna när de ska rapportera in vilka insatser som görs på nationell nivå för att leva upp till deras klimatåttaganden.

Vi skulle ha varit här kanske för ett år sedan för att ligga i fas.

Roger Sedin
Sveriges biträdande förhandlingschef

Kina företräde på mötet en linje där det ska ställs svagare krav på alla de ”fattigare” länderna som tidigare inte ingick i Kyotoprotokollet. Men den linjen kritiserades av bland annat USA och EU, som anser att kraven ska vara flexibla utifrån ländernas olika förmåga.
– I flera andra kapitel har vi kunnat kommit ganska långt fram, men just där fick vi ingen ny text alls från den här sessionen, säger Roger Sedin och fortsätter:
– Sammantaget så har vi kommit väldigt långt, men vi skulle ha varit här kanske för ett år sedan för att ligga i fas. Vi har fortsatt inte börjat ta bort text exempelvis.

Läs mer: Efter Bonn så vänds blickarna mot bråkstaken Polen

Patricia Espinosa tryckte på vikten att parterna nu framåt har respekt för att de olika nationella förutsättningarna.
– Parisavtalet uppnår en delikat balans som för samman alla länder. Vi måste erkänna att staterna har olika förutsättningar på hemmafronten. De har olika nivåer av ekonomisk och social utveckling, som leder till olika nationella situationer. Detta behöver också reflekteras i regelboken.

Money talks

Villigheten att lämna dessa låsta positioner förväntas dock växa om de rikare ländernas löftena om klimatfinansiering också kommer på plats. Denna fråga är dock knivig, då arbetet med att bygga upp den Gröna klimatfonden, som ska vara en central kanal för att fördela de 100 miljarder dollar från rikare till fattigare länder varje år från år 2020, har hankat efter på grund av interna stridigheter i fonden.

Mycket hänger enligt kommentatorna efter Bangkokmötet på att styrelsen för den Gröna klimatfonden kan komma överens om en ny insamlingsrunda vid mötet i Bahrain nästa månad.

Läs mer: Höjda klimatbud på EU-nivå hänger löst