Efter Bonn vänds blickarna mot ”bråkstaken” Polen

KLIMAT. Efter ett möte där positionerna främst lades fram på bordet väntar hårt jobb för ordförandeskapen för att reda ut röran. Men det är frågan vilken roll ledaren som tar över – Polen – kommer att ta.

Utkastet av regelboken till Parisavtalet svällde till över 200 sidor vid COP23 i Bonn. Såsom vid flera tidigare processer så befinner sig många frågor inom [hakparanteser]. Alla har fått in vad de vill ha med i regelboken, men nästan allt befinner sig i ett limboläge där det i slutändan blir upp till främst ordförandeskapen att ro kompromisserna i hamn.

Men det kan vara diametralt olika positioner som ska fogas samman, exempelvis i transparens-frågan. På ena sidan har det förts fram krav från utvecklingsländerna i G77 på att de utvecklade länderna ska kunna lägga fram indikativa löften om de bidrag som tillsammans ska nå upp till 100 miljarder dollar årligen 2020. Det har dock stött på patrull, då bland annat EU ska ha argumenterat att det inte är möjligt att ge framtida besked då budgetplaneringen sker årsvis. Istället för att stånga sig blodiga så flyttades lösningen framåt till ett mellanmöte före nästa års klimatmöte i Katowice, Polen.

EU kritiseras för att dribbla bort klimatbistånd

Skepsisen från G77 kan dock vara rättfärdig. På andra sidan har nämligen bland annat EU pekats ut som ett block som blockerar öppenhet i andra frågor.

– Det finns bland annat en stark vilja att försöka använda redan befintliga biståndsmedel till klimatbistånd, trots att det står tydligt att de 100 miljarderna ska vara additionella. Sedan försöker EU även använda andra pengar än bistånd i det där 100 miljarderna, såsom handelsavtal, privata medel och försäkringsbelopp, säger Bruno Nicostrate, EU-samordnare på Act Alliance, som företräder kyrkors intressen och bland annat har Svenska kyrkan bland sina medlemmar.

Läs mer: Utmaning väntar när världen ska tolka Parisavtalet

Just detta draget får många utvecklingsländer att se rött. Som motdrag har de, bland annat ledda av Brics-gruppen (där Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår) spelat ut kortet att de då inte heller behöver vara transparenta med hur de använder den klimatfinansering som de får. Samtidigt har även de varit motsträviga till att höja sina insatser för att redovisa de egna utsläppen. 

– De önskar då bland annat att de ska få mer bistånd för att just bygga upp sin kapacitet att redovisa utsläppskällor. Samtidigt är det också så att länder som Kina har ett intresse av att inte dela med sig om sin utsläppsdata, säger Bruno Nicostrate.
Är det ingen part som agerar för att bygga broar i det här läget?
– Nej, inte vad jag vet. Men samtidigt är det så att just nu är det ett år kvar innan de faktiskt ska vara överens, innan dess så passar de på att köra förhandlingsspelet hela vägen ut.

Frågetecken om Polens roll

För att reda ut i detta politiska rävspel så finns ett FN-sekretariat. Men det är framför allt ordförandeskapen som har ledartröjan. Fiji ska därför tillsammans med Marocko och snart också Polen ta hand om det mångsidiga virrvarr av bud till den regelbok som ska se till att Parisöverenskommelsen efterlevs. Men bland förhandlarna har frågan väckts om vilken roll som den nya ordföranden kan ta. Polen ligger nämligen i näst intill öppen strid med sin egen samarbetsgrupp, EU. Enligt flera kommentarer på plats så beskrivs Polen som en aggresiv bråkig småunge, som inte gör något för att möta de andras önskemål om den inte får något till sin kolindustri som svar.

Läs mer: EU får lida av inre splittring i Bonn

Därutöver kan det nämnas att nästa års klimatmöte kommer att hållas i ett gammalt gruvtag i kolets huvudstad i Polen. Förvisso används Katowices steg bort från kraftigt kolberoende som ett positivt exempel på en klimatomställning av polska regeringen. Men valet charmar inte i Bonn, som minns tillbaka till klimatmötet i Warszawa år 2013 då det samtidigt bjöds in till koltoppmöte i anslutning till klimatförhandlingarna.

Polsk kärnkraftssatsning "mest prat"

Den polska regeringen befinner sig i ett knivigt läge. Den agenda som förs fram med talespunkterna om satsningar på ”ren och grön kol” och utbyggd ”biologisk kolinlagring” genom skogsplantering har redan stött på patrull. Det är inte många i förhandlingskorridorerna som ser det som ett exempel på den ambitiösa klimatpolitik som en ledare bör ta när det samtidigt på mötet i Katowice ska ges utrymme för parterna att höja sina insatser.



Frågan är dock hur regeringens handlingsutrymme ser ut. I och med att landet befinner sig i en svår energikris genom att flertalet regeringar undvikt att börja ställa om energisektorn så finns det inte särskilt många andra kort som de har att spela. Det menar Magdalena Kuchler vid Uppsala universitet, som studerat Polens energidebatt.

– Förnybart har de försvårat för och de har pratat ett tag om att satsa på att bygga ut kärnkraften, men det har mest varit prat, säger Magdalena Kuchler och fortsätter:

– Samtidigt kan de bygga ut gasnätet, men det skulle inte lösa det vare sig klimat- eller energisäkerhetsproblemet som de befinner sig i. De har redan nu fått börja importera allt mer kol från Ryssland och Donbass i Ukraina. Mer gas från samma källor skulle inte bli ett svar.

Miljöorganisationer anklagas för att vara utländska agenter

Just nu är strategin från regeringen att främst slå tillbaka hårdhänt mot kritikerna. Allt tryck från EU för att skärpa klimatpolitiken beskrivs som ”attacker på kolkraften”. Miljöorganisationer som verkar i landet har bemöts som ”utländska agenter som verkar för att förstöra kolet, den nationella stoltheten”. För Iwo Łoś vid polska Greenpeace är situationen inte enkel.

– Jag upplever att regeringen inte har en strategi för att bemöta de problem som de vet om att de står inför, säger Iwo Łoś.

För den hemmaopinion, som den polska delegationen främst vänder sig till (den enda presskonferensen som de höll skedde på polska), så har taktiken hittills varit framgångsrik. Väljarbasen bakom regeringspartiet Lag- och rättvisa ser ut att uppskatta deras tilltag. Men även internt börjar kritiken att växa.

– När fler och fler av de gamla kolkraftverken behöver stänga så vänder sig arbetarna till regeringen för en lösning, då många är statligt ägda. Men där saknas det ofta planer för en omställning, vilket gör att även stödet i facken börjar vackla, säger Iwo Łoś.

Regeringen tror på fortsatt dialog

Vad kan då ske under de kommande året för att bryta det svåra läge som regeringen befinner sig i på flera plan? Miljöministerns presstalesperson Aleksander Brzózka beklagar att ministern inte kan ställa upp på en intervju, men svarar att taktiken finns där.

– Det gäller att börja bygga upp en dialog igen med våra samarbetspartner. Som ordförande är det just det som vi också måste göra om vi ska kunna nå kompromisser med alla FN-parter och få ihop ett regelverk i Parisavtalet, säger Brzózka till Altinget.

Redan under COP23 i Bonn så inleddes kanske detta arbete. Detta genom att regeringen öppnade för att de kommer att skriva under ett tillägg till Kyotoprotokollet innan årets slut. Just denna saknade signatur har gjort att unionen framstått som splittrade i klimatarbetet globalt.

– Det har upplevts som ett positivt steg, samtidigt som vi också kunnat vara tydliga med våra egna svåra förutsättningar, säger Aleksander Brzózka.

Vill höja klimatfrågan genom kyrkbänken

Rörande den nationella nivån så kan det också komma nya besked i den energistrategi som regeringen väntas presentera innan årets slut. Men det är redan nu uttalat att kolet endast ska minska sin andel av energiförsörjningen, inte fasas ut, från 83 procent i dag till 50 procent 2050. Magdalena Kuchler säger att inställningen eventuellt kan påverkas av internt tryck.
– Om det blir en till kall vinter som får till följd att smogen sprider sig yttelrigare i landet, så kan det leda till en intern kritik mot regeringen att de inte gör mer för att lösa problemet. Men då är det inte av klimatpolitisk hänsyn, utan av miljö- och hälsopolitisk hänsyn.

Just frågan om luftföroreningar är något Friends of the Earths lokala miljösamarbetsorganisation i Polen tror kan bli en framgångsrik väg.

– Vi har sett att just debatten kring detta, och ökad kunskap om de skadliga effekterna på kolförbränningen, har lett till ett ökat tryck på regeringen, säger Urzula Stefanowicz vid Polski Klub Ekologiczny Okreg Mazowiecki.

För NGO:erna på plats finns det även fler strategier på bordet för att lyfta klimatpolitiken inför det kommande året. Greenpeace har bland annat som mål att rikta in sig på att bygga allianser med kolarbetarnas fackförbund. Kyrkonätverket Act Alliance ska arbeta med att höja klimatintresset genom sina egna kanaler. För även om den katolska påven har en tydlig klimatagenda, så har detta inte fått fäste hittills i det katolska Polen.

– Vi har redan nu börjat bygga upp vårt samarbete med de lokala kyrkorna. Det är kanske inte den vanliga vägen som du hör sådana budskap, men vi hoppas att vi därigenom kan nå fram till dem som kanske inte just skulle lyssna på de vanliga miljöorganisationerna, säger Bruno Nicostrate.

Kommer de klara ordförandeuppdraget?

Trycket på den polska regeringen kommer att öka kraftigt under det kommande året, som avslutas med målet att få ihop en regelbok som gör det möjligt för alla parter i klimatavtalet att kunna lita på varandra framöver. Kommer regeringen då att klara av uppdraget som ordförande för nästa klimatmöte? Av dem som följt Polens tidigare förmåga att föra förhandlingarna i hamn, så råder det få tvivel.

– Ja, det tror jag. Regeringen vill inte riskera att förora i anseende. De har sagt att de ska nå målet med att få ihop regelboken och det kommer de nog att klara av. De har visat att de kan vara effektiva genom att flera gånger tidigare ha varit ordförande. Så frågan är inte om, utan hur de kommer att klara uppdraget. Det finns en stor risk att de gör det utan att försöka höja ambitionen, säger Urzula Steanowicz.

Läs mer: Sverige ökar klimatbidrag 

Forrige artikel Tuffa förhandlingar väntar om blåkortsdirektivet Næste artikel Efterkontroll av bilar knäckfråga i samtal om nya EU-regler Efterkontroll av bilar knäckfråga i samtal om nya EU-regler
 Jaktintressen laddar om inför ny strid om blyförbud

Jaktintressen laddar om inför ny strid om blyförbud

JAKT. Det är redan förbjudet med blyhagel i våtmarker i Sverige. Ändå sliter Svenska jägareförbundet hårt för att skjuta ner det förslag från EU-kommissionen som medlemsländerna ska ta ställning till i veckan.